Vintermöte och riksdagsarbete

17.01.2011 kl. 12:23
Vecka 2/2011

Vecka 2

Efter ett kortare juluppehåll än vanligt tog jag färjan tillbaka till Helsingfors och Svenska riksdagsgruppens (Srg) midvintermöte, en ny företeelse som betyder att vi inte bara samlas till sommarmöte utan också möter väljare under vinterhalvåret. De två första åren har det handlat om Sfp-väljare eftersom vi rört oss i Nyland. Många har svårt att skilja mellan Srg och Sfp, och man tror att jag tillhör Sfp. Jag får därför förklara att på Åland finns inget Svenska folkpartiet, där är alla partier svenska. För övrigt läste jag på färjan att en undersökning visar att finlandssvenskarna är olyckliga, och detta efter att hela julhelgen ha läst att vissa åländska kommuner uppvisar de lyckligaste människorna i Finland. Senare i veckan kunde man läsa i Helsingin Sanomat att de tre saker finnarna retar sig på mest hos finlandssvenskarna är den obligatoriska svenskundervisningen i skolan, som de kallar ”tvångssvenska” för att ge sken av att det skulle vara någon skillnad mellan andra obligatoriska skolämnen och undervisningen i svenska, Svenska folkpartiet och Åland. Ja, ni läste rätt Åland.

Alla som kan sin historia vet naturligtvis att det var finlandssvenskarna som var de största förkämparna för att Åland skulle tillhöra Finland, det betydde naturligtvis mest för dem, men visst motsatte sig hela Finland att ålänningarna skulle få tillhöra Sverige. Att därför nu såhär 90 år senare reta upp sig på Åland som en finlandssvensk företeelse verkar väl ändå något långsökt. Man slutar aldrig att förundras.

I midvintermötet ingick besök hos Aaltouniversitetets Venture Garage och fortsatte hos Technopolis, båda i Otnäs. Det handlade om det innovationsarbete som utvecklas i människogarage för att kunna ”stay up to date with Finnish high tech market” som man uttrycker saken. Det betyder att det finns många som har idéer och kan uppfinna det ena och det andra, men för att få ut det på marknaden, sälja och förhoppningsvis bli framgångsrik krävs något mer, och det är här garagen och verkstäderna kommer in.

Alla ungdomar är inte lika framgångsrika i dagens krävande samhällen. De hittar inte den studieplats som passar dem, deras drömmar och önskemål går inte i uppfyllelse. Det kan då bli svårt att strukturera sin dag, att stiga upp på morgonen, orka göra något meningsfullt och inte fastna med huvudet i burken. Jag slutar aldrig att beundra dem som orkar se det möjliga hos de mest omöjliga, att oförtröttligt stödja dem och få dem in på vettiga banor. De människorna finns på ställen som Svenska produktionsskolan, eller SVEPS som det kallas, och som vi besökte, men också på Åland där projektet kallas Katapult.

Vi mötte väljare på Luckan i Helsingfors, och för min del avslutades dagen tillsammans med riksdagskollegan Mats Nylund och bygdens egen son Thomas Blomqvist på Pyres café nästan i ”stationsbackan” i Karis.

Riksdagsarbetet körde igång och det är bara att konstatera att grundlagsutskottet har en stor arbetsbörda. Vi har många lagförslag på vårt bord som borde behandlas. Riksdagen som helhet har nu 130 propositioner att behandla och ytterligare 23 lär vara på kommande. När förra riksdagsperioden avslutades förföll tolv, vi får se om vi blir sämre eller bättre. En lag som åtminstone aldrig borde kommit till riksdagen, och som enligt min åsikt borde förpassas i papperskorgen, skickas tillbaka eller återtas av regeringen är lagen om ändring av när man skall uppbära moms på varor som säljs via nätet.

De har ansetts att det inte är lönsamt för staten att uppbära de allra minsta beloppen och ålänningarna har därför med statens goda minne fått bygga upp vad man kan kalla en industri där man förpackar och sköter allt pappersarbete så att den som bor t.ex. på den finska landsbygden lätt och smidigt har fått beställa på nätet. De har gett många arbetsplatser på Åland, arbetsplatser som både människor utan utbildning och med olika handikapp har kunnat sköta. Detta skall alltså raseras nu, och orsaken är troligen att några företag på ett oseriöst sätt utnyttjat regeln, och öppet gjort reklam för hur man kan kringgå reglerna. Det handlar om det som kallas ”studsning” och innebär att varor skickas via Åland för att komma undan skatten, och som inte ger något mervärde för Åland. Det sker ingen förpackning och ger därför inga arbetsplatser. Det ger bara Åland badwill, inga inkomster och var kommer näringstillståndet in? Mycken tid har gått åt till samtal och möten med riksdagskollegor, ministrar och företagare i branschen den här veckan. Hur skall vi göra för att få stopp på det vi alla är eniga om att vi inte vill ha och behålla det vi alla borde vara eniga om att är till nytta för både Åland och Finland?

Förutom det egentliga riksdagsarbetet har veckan innehållit ett sista möte i riksdagens vänskapsgrupp med Frankrike där jag är ordförande. Vi hade ambassadören och chefen för Frankrikes kulturcenter, som numer bytt skepnad och blivit ett kulturinstitut, på besök för att bland annat berätta för oss om hur den nya franska regeringen ser ut, erfarenheterna av det franska återinträdet i NATO och hur det fortsätter med den kontroversiella inställningen till romerna i Frankrike. Finland är känt för att på ett bättre sätt än de flesta länder i Europa ha lyckats integrera romerna och det blev klart att mycket information om Finlands erfarenheter hade skickats till Paris och också mottagits med intresse där.

Utanför det egentliga riksdagsarbetet, men ändå väl integrerat betraktas också Kvinnonätverket. Jag är suppleant i arbetsutskottet och även vi hann ha ett möte den här första veckan.

Grundlagsutskottet arrangerade tillsammans med Finlands juristförbund ett seminarium under rubriken medborgarnas rättsskydd och rättsväsendets funktionsförmåga, eller un grand problème contemporain som man också kan uttrycka saken. Hur skall vi förändra systemet? Skall t.ex. i framtiden en misstänkt som erkänner ett brott kunna påverka begränsningen av förundersökningen i Finland? Skall vi använda oss av systemet med plea bargaining etc. etc. Man satsar gärna resurser på konkreta saker som alla förstår vad det handlar om som t.ex. en järnvägssträcka, men det är svårt att få politiker att engagera sig i resurser för att på ett allmänt plan förbättra rättsväsendet.

Efter en balettkväll på operan i Tallinn med dottern avslutades veckan med besök på Ålandskontoret av ett besök av parlamentariker från the Standing Committee on State Security i Representanthuset i det thailändska parlamentet. De hade som en del av ett projekt inom ramen för Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm rekommenderats att försöka komma till Helsingfors för att bekanta sig med den åländska autonomin som ett exempel på konfliktlösning som kunde vara intressant för konfliktlösning i Patani i södra Thailand. För den goda saken valde jag därför att stanna kvar i Helsingfors den här helgen. Det är alltid lika inspirerande att tänka sig att man på något sätt eventuellt dragit ett litet strå till någon stack någonstans i världen som innebär att någon konflikt kommit närmare sin lösning. Världen har alldeles för många olösta konflikter.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00