Lagändringen om översättningen av kollektivavtalen i riksdagen

17.01.2011 kl. 13:25
Lagändringen om översättningen av de allmänt bindande kollektivavtalen diskuterades i riksdagen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 § i språklagen behandlades i riksdagens plenum på tisdag 18.1. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har i flera år skrivit budgetmotioner för att regeringen skulle se till att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts också till svenska. I budget behandlingen i december beviljades äntligen medel för översättningen och nu skall lagen ändras så att det i framtiden finns en myndighet som har juridiskt ansvar för att kollektivavtalen översätts till båda språken.

I propositionen föreslås ändringar av lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av språklagen. Enligt den ändring som föreslås i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ska nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ansvara för att allmänt bindande kollektivavtal publiceras på antingen finska eller svenska och i översättning till det andra nationalspråket. Nämnden ska se till att ett kollektivavtal som genom ett lagakraftvunnet beslut fastställts som allmänt bindande avgiftsfritt finns tillgängligt för alla på finska och svenska på ett allmänt datanät i en förteckning över allmänt bindande kollektivavtal. Till språklagen ska det enligt förslaget fogas en hänvisning om att bestämmelser om publiceringsspråket i allmänt bindande kollektivavtal finns i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Eftersom landskapet med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Elisabeth Nauclér och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson deltog i debatten. Nauclér konstaterade att det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att kollektivavtalen måste finnas på svenska. Nauclér anser det vara bra att propositionen äntligen kommit till riksdagen och att ett stort steg nu har tagits genom den här lagen. Trots de positiva framstegen finns det problem områden som bör uppmärksammas. Nauclér påpekade det kvarliggande behovet av att reda ut propositionens förhållande till självstyrelselagen, och att det ännu finns flera till arbetshälsovården viktiga verk som saknar översättning till de båda nationella språken.

Lagförslaget remitterades till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Elisabeth Nauclérs anförande i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Äntligen, jag säger äntligen, ser vi det här lagförslaget. Det kommer nu att finnas lagstöd för att de allmänt bindande kollektivavtalen ska översättas till svenska, eller finska ifall originalspråket varit svenska.

För min del tycker jag att det kunnat ske utan att det uttryckligen funnits stöd i någon lag här i riket. Det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att de måste finnas på svenska, och det hade därför räckt med att helt enkelt bevilja medel för översättning. Men nu har ärendet dragits i långbänk och först efter att både justitieministeriet och justitiekanslern varit inblandade för att lösa frågan om var ärendet hör hemma blev det något resultat. Och trots att det juridiska läget var klart togs inga medel upp i budgetförslaget för 2011. Det var först efter att vi skrivit budgetmotioner här i riksdagen som frågan kom till behandling.

I propositionen finns nu en längre utredning om vad som sägs i arbetsavtalslagen och i språklagen, som alltså inte gäller på Åland, men mycket litet, för att inte säga ingenting, om förhållandet till självstyrelselagen. Det konstateras bara att enligt självstyreslelagen ska statsrådet se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. Med tanke på det skulle jag gärna se att utskottet behandlar förhållandet till självstyrelselagen.

Är det förenligt med självstyrelselagen att översättningarna inte kommer samtidigt, och att de inte heller kan ligga till grund för en domstolsbehandling? De ska som det sägs i propositionen inte vara juridiskt bindande. Och jag frågar, är det acceptabelt att rättssäkerheten inte är den samma i landskapet som i riket? Jag hoppas att utskottet ser närmare på det här problemet.

Trots att justitiekanslern sagt att det enda sättet att trygga att medel för översättning tas upp i budgeten är att skyldigheten uttryckligen följer av lag så verkar det inte som att ministeriet är övertygat om att det här är någon prioriterad fråga. Det talas om bristen på personalresurser och bristen på pengar och man säger att "om" de ska översättas så kommer det att kosta så här mycket och ta tre år. Och jag undrar vad det ger för signaler.

Herr talman! Hur som helst är det mycket bra att propositionen kommit och ett stort steg har nu tagits genom den här lagen. Men frågan är därför hur det går med sådant material som inte är obligatoriskt, men absolut nödvändigt. Hit räknar jag till exempel de handböcker som används inom företagshälsovården. De används av arbetstagare och arbetsgivare när de samarbetar kring arbetshälsovårdsfrågor, vilket är centrala frågor för parterna.

Vi vill i det här landet att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet och för att det ska kunna ske på ett vettigt sätt krävs att arbetsgivare och arbetstagare kan diskutera på basen av ett vettigt underlag, och i dag finns bara en del av detta material översatt till svenska. Det handlar om handböcker som utgetts av Arbetarskyddscentralen, Arbetshälsoinstitutet och även social- och hälsovårdsministeriet. Jag hoppas att detta område inte glöms bort utan får den uppmärksamhet och därmed översättning som det förtjänar.

Länk till lagförslaget: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.36/1295436456_806710&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00