Lagändringen om översättningen av kollektivavtalen i riksdagen

17.01.2011 kl. 13:25
Lagändringen om översättningen av de allmänt bindande kollektivavtalen diskuterades i riksdagen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 § i språklagen behandlades i riksdagens plenum på tisdag 18.1. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har i flera år skrivit budgetmotioner för att regeringen skulle se till att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts också till svenska. I budget behandlingen i december beviljades äntligen medel för översättningen och nu skall lagen ändras så att det i framtiden finns en myndighet som har juridiskt ansvar för att kollektivavtalen översätts till båda språken.

I propositionen föreslås ändringar av lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av språklagen. Enligt den ändring som föreslås i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ska nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ansvara för att allmänt bindande kollektivavtal publiceras på antingen finska eller svenska och i översättning till det andra nationalspråket. Nämnden ska se till att ett kollektivavtal som genom ett lagakraftvunnet beslut fastställts som allmänt bindande avgiftsfritt finns tillgängligt för alla på finska och svenska på ett allmänt datanät i en förteckning över allmänt bindande kollektivavtal. Till språklagen ska det enligt förslaget fogas en hänvisning om att bestämmelser om publiceringsspråket i allmänt bindande kollektivavtal finns i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

På Åland gäller rikets lagar inom arbetsrättens område och därmed också de allmänt bindande kollektivavtalen. Eftersom landskapet med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Elisabeth Nauclér och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson deltog i debatten. Nauclér konstaterade att det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att kollektivavtalen måste finnas på svenska. Nauclér anser det vara bra att propositionen äntligen kommit till riksdagen och att ett stort steg nu har tagits genom den här lagen. Trots de positiva framstegen finns det problem områden som bör uppmärksammas. Nauclér påpekade det kvarliggande behovet av att reda ut propositionens förhållande till självstyrelselagen, och att det ännu finns flera till arbetshälsovården viktiga verk som saknar översättning till de båda nationella språken.

Lagförslaget remitterades till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Elisabeth Nauclérs anförande i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Äntligen, jag säger äntligen, ser vi det här lagförslaget. Det kommer nu att finnas lagstöd för att de allmänt bindande kollektivavtalen ska översättas till svenska, eller finska ifall originalspråket varit svenska.

För min del tycker jag att det kunnat ske utan att det uttryckligen funnits stöd i någon lag här i riket. Det räcker med att känna till grunderna för Ålands självstyrelse för att förstå att de måste finnas på svenska, och det hade därför räckt med att helt enkelt bevilja medel för översättning. Men nu har ärendet dragits i långbänk och först efter att både justitieministeriet och justitiekanslern varit inblandade för att lösa frågan om var ärendet hör hemma blev det något resultat. Och trots att det juridiska läget var klart togs inga medel upp i budgetförslaget för 2011. Det var först efter att vi skrivit budgetmotioner här i riksdagen som frågan kom till behandling.

I propositionen finns nu en längre utredning om vad som sägs i arbetsavtalslagen och i språklagen, som alltså inte gäller på Åland, men mycket litet, för att inte säga ingenting, om förhållandet till självstyrelselagen. Det konstateras bara att enligt självstyreslelagen ska statsrådet se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. Med tanke på det skulle jag gärna se att utskottet behandlar förhållandet till självstyrelselagen.

Är det förenligt med självstyrelselagen att översättningarna inte kommer samtidigt, och att de inte heller kan ligga till grund för en domstolsbehandling? De ska som det sägs i propositionen inte vara juridiskt bindande. Och jag frågar, är det acceptabelt att rättssäkerheten inte är den samma i landskapet som i riket? Jag hoppas att utskottet ser närmare på det här problemet.

Trots att justitiekanslern sagt att det enda sättet att trygga att medel för översättning tas upp i budgeten är att skyldigheten uttryckligen följer av lag så verkar det inte som att ministeriet är övertygat om att det här är någon prioriterad fråga. Det talas om bristen på personalresurser och bristen på pengar och man säger att "om" de ska översättas så kommer det att kosta så här mycket och ta tre år. Och jag undrar vad det ger för signaler.

Herr talman! Hur som helst är det mycket bra att propositionen kommit och ett stort steg har nu tagits genom den här lagen. Men frågan är därför hur det går med sådant material som inte är obligatoriskt, men absolut nödvändigt. Hit räknar jag till exempel de handböcker som används inom företagshälsovården. De används av arbetstagare och arbetsgivare när de samarbetar kring arbetshälsovårdsfrågor, vilket är centrala frågor för parterna.

Vi vill i det här landet att människor ska stanna kvar längre i arbetslivet och för att det ska kunna ske på ett vettigt sätt krävs att arbetsgivare och arbetstagare kan diskutera på basen av ett vettigt underlag, och i dag finns bara en del av detta material översatt till svenska. Det handlar om handböcker som utgetts av Arbetarskyddscentralen, Arbetshälsoinstitutet och även social- och hälsovårdsministeriet. Jag hoppas att detta område inte glöms bort utan får den uppmärksamhet och därmed översättning som det förtjänar.

Länk till lagförslaget: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.36/1295436456_806710&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15