Skattepolitiken viktig för nästa regering!

24.01.2011 kl. 09:19
En av Martti Hetemäki ledd arbetsgrupp gav för några veckor sedan ett förslag om hur vårt skattesystem borde utvecklas. Tanken är att förflytta beskattningens tyngdpunkt från arbete till konsumtion.

Bland annat skulle inkomstskatten sjunka inom samtliga nivåer så att de lägsta och högsta inkomstnivåerna skulle gynnas mest. Dessutom skulle energi- och miljöbeskattning samt beskattningen av hälsovådliga produkter skärpas och kapitalskatten skulle höjas. Skatteavdragen skulle minskas både vad gäller bolån och hushållsavdrag. Detta bara för att nämna några av förslagen i rapporten som kan läsas i sin helhet [enbart på finska, med ett svenskt pressmeddelande] på Finansministeriets webbsida.

Helt klart är att nästa regering måste fundera allvarligt på skatterna. Lika klart är att statens skattekista måste fyllas på. Statsekonomin måste fås i balans. De senaste årens stimulansåtgärder var nödvändiga för att komma snabbare ur krisen, men nu måste svångremmen dras åt. Allt det här innebär att skattepolitiken bör bli en viktig valfråga. För skattepolitik är en stor och viktig politisk fråga. En fråga som vilar på en stark ideologisk grund där det bör finnas klara alternativ för hur vi vill att vårt Finland skall se ut i framtiden. Det handlar inte bara om att täppa till hålen i statens skattekista utan det handlar om vilka signaler vi vill ge våra medborgare.

Människorna agerar utgående från det budskap vi sänder ut. Och det är lätt att räkna fel. Ett exempel på detta är när skatten på importerade, begagnade bilar sänktes. Finansministeriet målade upp svarta orosmoln om hur mycket mindre staten skulle få in, men det gick precis tvärtom. Folk bytte och köpte så mycket mera bilar att staten fick in mycket mera pengar än tidigare. Dessutom förnyades bilparken och blev miljövänligare. Detta är bara ett exempel, men det visar klart att man kan styra människornas beteende med skattesänkningar eller höjningar.

Klart är att det inte finns något stort utrymme för skattesänkningar. Därför är det också helt klart att de som har det svårast bör gynnas mest. Hos ensamförsörjarna, de som lever på de lägsta folkpensionerna och studerande finns inget utrymme för skattehöjningar. Jag tror inte att vi denna gång skall använda osthyveln och dra jämt över alla grupper – istället måste vi bli bättre på att rikta skattesänkningar och höjningar. Vi kan inte heller plocka ut enskilda skatter en och en och säga ja eller nej, utan vi måste se skattepolitiken som en helhet. Klart är dock att det finns ett tryck på att höja kapitalskatten.

Helt klart är också att vår skattepolitik skall gynna sysselsättning och företagande. Dessutom skall den vara miljövänlig. För att vi ska kunna nå upp till målen i våra internationella klimatöverenskommelser så måste vi använda skattepolitiken som ett medel. Det finns ett stort tryck på större miljöskatter och det är säkert bra, men de får inte utmynna i att tätorterna gynnas på landsbygdens bekostnad. Därför är det ett grannlaga arbete som varken är enkelt eller svartvitt. Vi måste hitta den lösning som allra bäst gynnar de som redan nu lever på de lägsta inkomsterna. För jag tror på en skattepolitik som minskar inkomstklyftorna och som understöder sysselsättning och människornas möjlighet att klara sig själva. På det sättet tror jag att vi skall bygga ett jämlikt Finland.

Ulla-Maj Wideroos

 

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00