Skattepolitiken viktig för nästa regering!

24.01.2011 kl. 09:19
En av Martti Hetemäki ledd arbetsgrupp gav för några veckor sedan ett förslag om hur vårt skattesystem borde utvecklas. Tanken är att förflytta beskattningens tyngdpunkt från arbete till konsumtion.

Bland annat skulle inkomstskatten sjunka inom samtliga nivåer så att de lägsta och högsta inkomstnivåerna skulle gynnas mest. Dessutom skulle energi- och miljöbeskattning samt beskattningen av hälsovådliga produkter skärpas och kapitalskatten skulle höjas. Skatteavdragen skulle minskas både vad gäller bolån och hushållsavdrag. Detta bara för att nämna några av förslagen i rapporten som kan läsas i sin helhet [enbart på finska, med ett svenskt pressmeddelande] på Finansministeriets webbsida.

Helt klart är att nästa regering måste fundera allvarligt på skatterna. Lika klart är att statens skattekista måste fyllas på. Statsekonomin måste fås i balans. De senaste årens stimulansåtgärder var nödvändiga för att komma snabbare ur krisen, men nu måste svångremmen dras åt. Allt det här innebär att skattepolitiken bör bli en viktig valfråga. För skattepolitik är en stor och viktig politisk fråga. En fråga som vilar på en stark ideologisk grund där det bör finnas klara alternativ för hur vi vill att vårt Finland skall se ut i framtiden. Det handlar inte bara om att täppa till hålen i statens skattekista utan det handlar om vilka signaler vi vill ge våra medborgare.

Människorna agerar utgående från det budskap vi sänder ut. Och det är lätt att räkna fel. Ett exempel på detta är när skatten på importerade, begagnade bilar sänktes. Finansministeriet målade upp svarta orosmoln om hur mycket mindre staten skulle få in, men det gick precis tvärtom. Folk bytte och köpte så mycket mera bilar att staten fick in mycket mera pengar än tidigare. Dessutom förnyades bilparken och blev miljövänligare. Detta är bara ett exempel, men det visar klart att man kan styra människornas beteende med skattesänkningar eller höjningar.

Klart är att det inte finns något stort utrymme för skattesänkningar. Därför är det också helt klart att de som har det svårast bör gynnas mest. Hos ensamförsörjarna, de som lever på de lägsta folkpensionerna och studerande finns inget utrymme för skattehöjningar. Jag tror inte att vi denna gång skall använda osthyveln och dra jämt över alla grupper – istället måste vi bli bättre på att rikta skattesänkningar och höjningar. Vi kan inte heller plocka ut enskilda skatter en och en och säga ja eller nej, utan vi måste se skattepolitiken som en helhet. Klart är dock att det finns ett tryck på att höja kapitalskatten.

Helt klart är också att vår skattepolitik skall gynna sysselsättning och företagande. Dessutom skall den vara miljövänlig. För att vi ska kunna nå upp till målen i våra internationella klimatöverenskommelser så måste vi använda skattepolitiken som ett medel. Det finns ett stort tryck på större miljöskatter och det är säkert bra, men de får inte utmynna i att tätorterna gynnas på landsbygdens bekostnad. Därför är det ett grannlaga arbete som varken är enkelt eller svartvitt. Vi måste hitta den lösning som allra bäst gynnar de som redan nu lever på de lägsta inkomsterna. För jag tror på en skattepolitik som minskar inkomstklyftorna och som understöder sysselsättning och människornas möjlighet att klara sig själva. På det sättet tror jag att vi skall bygga ett jämlikt Finland.

Ulla-Maj Wideroos

 

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00