ÖSP – förbund i rörelse

24.01.2011 kl. 10:06
Hälsningsanförande ÖSP:s 75-årsjubileum sammandrag 22.01.2011

 

Bondens yrke är det viktigaste i världen och ÖSP är vårt redskap för att befrämja medlemmarnas ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Det är vi tillsammans som utgör grunden för det österbottniska jordbrukets intressebevakning.

För drygt 75 år sedan samlades de österbottniska jordbrukarna till möte på olika ställen i Österbotten och beslöt gemensamt att skapa ett producentförbund för att bevaka sina intressen. Signaturen E.S. skrev i en artikel i Jakobstads Tidning en vecka innan det första möte hölls ”Jordbrukarna kan inte utan en fast organisation försvara sina intressen i en situation där världsutvecklingen uppreser hinder för näringsutvecklingen”. Texten kunde lika gärna vara skriven idag. Modernäringen, den näring som föder hela jordens befolkning har fortfarande samma utsatta läge.

För 75 år sedan var det massproduktion och standardisering som förändrade omgivningen. Något år senare var det kriget med ransonering och prisreglering. Efter det följde kolonisationen av dem som förlorat sina gårdar och tvingats bort från sin hembygd i och med krigsslutet.

Ännu i början på 1950-talet fick varannan finländare sin inkomst från jordbruket. Idag är det bara någon procent av befolkningen som håller resten med mat. Därefter följde den stora samhällsomvälvningen med stark industrialisering, generalstrejk och massflytt från landsbygden in till städerna och för först gången hade vi för mycket mat. Åkerpaketering präglade landsbygden.

1970-talet förde med sig energikris, ökad livsmedelsimport och en växande miljömedvetenhet där ofta jordbruket har fått fungera som syndabock.

En av de riktigt stora förändringarna, Finlands EU-medlemskap, förändrade över en natt såväl marknad som stödsystem.

Betecknande för hela den period som förbundet verkat är förmågan att leva i tiden. Såväl de förtroendevalda som tjänstemännen har analyserat tidsandan och anpassat verksamheten och intressebevakningen till omgivningen. ÖSP har under hela sin 75-åriga historia, i olika tidsepoker, lyssnat på budskapet från sina medlemmar, fört fram deras krav till beslutsfattarna och utan minsta tvivel påverkat det samhälle vi levt till gagn för uppdragsgivarna.

Grunden till detta lades redan från starten. Starka bondeledare med rikspolitisk förankring initierade den fackliga organiseringen och var med och startade upp verksamheten. Det har gett ÖSP en unik position i den finländska lantbrukspolitiken med ett inflytande som vida överskrider antalet medlemmar. Jag har under ett par decennier följt både ÖSP:s och övriga producentförbunds verksamhet på nära håll. Jag har ofta noterat att det finns en skillnad i infallsvinkel till politiska frågor. ÖSP:s infallsvinkel är alltid först nationell, med andra ord ställs frågan vad betyder detta för Finlands jordbruk och hur löses frågan på bästa sätt? Efter den analysen står det oftast betydligt klarare hur frågan ska hanteras ur österbottnisk synvinkel. Många producentförbund börjar oftast sin analys utgående från sitt förbunds egen situation och bortser från situationen nationellt och har därför betydligt svårare att få sina förslag till beslut.

ÖSP:s styrka har alltid hämtat sin kraft från medlemskårens aktivitet och det arbete som utförs i lokalavdelningarna. Trots att bönderna och växthusodlarna minskar kraftigt i antal, och därigenom också vårt medlemsantal, så har organisationen upprätthållit sin livskraft och alltid svarat på de utmaningar som den förändrade omgivningen innebär.

Trots stora utmaningar med lönsamheten, överstor arbetsbörda och låga marknadspriser har det österbottniska jordbruket inte bara behållit sin andel av Finlands livsmedelsproduktion utan också ökat den. Vi är ledande i landet när det gäller produktion av växthusgrönsaker och mycket starka i potatisproduktionen. Vi har en ytterst kvalitativ spannmålsodling och husdjursproduktionen, både mjölk och kött, har starka fästen i vårt verksamhetsområde.

De kommande åren kommer också att medföra stora förändringar. Den största är jordens växande befolkning. Vi prognostiseras vara 9,2 miljarder år 2050. Trots att spannmålsproduktionen globalt har ökat kraftigt har den per person räknat minskat ända sedan 1980-talet. Allt talar för att vi tyvärr kommer att få se många så kallade matkriser de närmaste åren med kraftiga prisvariationer och ökad svält i de allra fattigaste länderna. Efterfrågan på mat kommer att öka kraftigt och all den areal som lämpar sig för matproduktion ska också hållas i bruk och kunskapen bibehållas. De österbottniska producenterna står redo.

Vi lever i den stora förändringens tid. Den österbottniska bonden har alltid anpassat sig till omvärldens förändringar och kommer att göra det i framtiden också. Det är en hederssak för ÖSP att var med och skapa förutsättningar för det. ÖSP är ett förbund i rörelse!

Mats Nylund, förbundsordförande för ÖSP

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00