- Miljöutskottet har i lagförslaget om avloppsvattenhanteringen på glesbygden klargjort de frågor som varit oklara, ställt krav på att rådgivningen ska vara enhetlig i hela landet och att informationen ska ges specifikt för varje fastighet, konstaterar Gestrin.

– Vi har svarat på grundlagsutskottets utlåtande genom att justera reningskraven så att huvudregeln är den reningskrav som i den tidigare förordningen motsvarat ett lindrigare reningskrav. Där miljön är särskilt känslig kan kommunen bestämma att reningskravet är strängare, och motsvara de krav som i den tidigare förordningen utgjorde huvudregeln.

– Grundlagsutskottets krav på att hålla kostnaderna på en rimlig nivå har vi bl.a. tacklat så att vi tydligt betonat att det finns olika tänkbara metoder för att rena avloppsvattnet. I klartext betyder det att största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk. Om vattentoalett saknas krävs inga särskilda åtgärder. Om fastighetsägarna och innehavarna är över 68 år krävs i regel inte åtgärder i detta skede och personer i svåra ekonomiska livssituationer kan få uppskov av kommunen.

– Vi betonar också planeringen i val av reningssätt och behovet av rådgivning. Lagen kan jämföras med andra regler för byggande och skall inte ses som en övervakningslag. Kommunerna kommer inte att åka runt och ta prov på utsläppen från reningsverken utan koncentrera sig på att medverka till att varje fastighet får den reningsteknik som lämpar sig bäst med tanke på användningen av fastigheten, antalet personer som i normala förhållanden använder fastigheten och miljöns känslighet, avslutar Gestrin.

Pressmeddelande 25.2.2011