Gestrin nöjd över beslut om glesbygdens avloppsvattenhantering

25.01.2011 kl. 15:07
Riksdagsledamot Christina Gestrin, medlem av miljöutskottet, är nöjd över att miljöutskottet idag godkänt betänkandet om avloppsvattenhantering på glesbygden.

- Miljöutskottet har i lagförslaget om avloppsvattenhanteringen på glesbygden klargjort de frågor som varit oklara, ställt krav på att rådgivningen ska vara enhetlig i hela landet och att informationen ska ges specifikt för varje fastighet, konstaterar Gestrin.

– Vi har svarat på grundlagsutskottets utlåtande genom att justera reningskraven så att huvudregeln är den reningskrav som i den tidigare förordningen motsvarat ett lindrigare reningskrav. Där miljön är särskilt känslig kan kommunen bestämma att reningskravet är strängare, och motsvara de krav som i den tidigare förordningen utgjorde huvudregeln.

– Grundlagsutskottets krav på att hålla kostnaderna på en rimlig nivå har vi bl.a. tacklat så att vi tydligt betonat att det finns olika tänkbara metoder för att rena avloppsvattnet. I klartext betyder det att största delen av fastigheterna klarar sig med tre sedimenteringsbrunnar och en markinfiltration. På känsliga områden kan en sluten tank vara bästa alternativet eller ett minireningsverk. Om vattentoalett saknas krävs inga särskilda åtgärder. Om fastighetsägarna och innehavarna är över 68 år krävs i regel inte åtgärder i detta skede och personer i svåra ekonomiska livssituationer kan få uppskov av kommunen.

– Vi betonar också planeringen i val av reningssätt och behovet av rådgivning. Lagen kan jämföras med andra regler för byggande och skall inte ses som en övervakningslag. Kommunerna kommer inte att åka runt och ta prov på utsläppen från reningsverken utan koncentrera sig på att medverka till att varje fastighet får den reningsteknik som lämpar sig bäst med tanke på användningen av fastigheten, antalet personer som i normala förhållanden använder fastigheten och miljöns känslighet, avslutar Gestrin.

Pressmeddelande 25.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00