Kolumn

Som ett äktenskap

26.01.2011 kl. 15:00

Vår samhällsstruktur har på ganska kort tid förändrats mycket. Den traditionella industrins andel av produktionen och den finländska arbetskraften har minskat kraftigt. Vi befinner oss, åter en gång, i ett brytningsskede.

Under de kommande åren bestämmer vi hur vi vill att Finland skall klara sig i den globala konkurrensen och hur vi vill utveckla vårt samhälle. För att klara av det här krävs målmedvetna satsningar på företagandet och en gynnsam verksamhetsmiljö för företagsamheten i Finland.

Då vi kravlar oss upp ur den så småningom övergående ekonomiska svackan är det naturligt att en betydande del av nytändningen handlar om satsningar på de små och medelstora företagen och företag inom servicebranschen. Visst har vi i Finland goda erfarenheter av att ekonomisk tillväxt föds via teknologiutveckling och storföretag. Den här gången kan vi ändå inte lita på att ett enda företagskluster agerar lokomotiv. Vi behöver flera "nokior" i flera brancher, inte minst den kreativa ekonomin.

Det finns fortsättningsvis också stora orosmoment för tillväxten av den blåvita ekonomin. Den offentliga sektorns ökande skuldbörda - statsskulden överskrider 100 miljardersstrecket inom tre år - och exportens minskade andel av helhetsproduktionen begränsar tillväxten. Också EU:s svaga tillväxtutsikter dämpar förväntningarna hos oss.

En bromsande faktor hos oss är också befolkningspyramiden. De gamla är inte för många, men de unga är för få. Arbetslivet förlorar varje år tiotusen arbetstagare netto eftersom så många pensioneras och så få inträder i arbetslivet. Det betyder att det egentligen bara är höjd produktivitet och längre arebetskarriärer som kan ersätta bortfallet. I takt med att den allmänna utbildningsnivån ökar får det mänskliga kapitalet också därför en större betydelse för produktiviteten. Men det förutsätter att arbetskraften mår bra. Utan ökad ork och en hel rad satsningar i arbetslivets kvalitet kan vi se oss i månen efter längre arbetskarriärer i slutet av arbetshistorien.

Samtisdigt som många större företag flyttar produktionen utomlands eller koncentrear sin verksamhet i Finland växer förväntningarna på de små- och medelstora företagen. Över 90 procent av alla arbetstagare i företag finns idag i företag med färre än 20 anställda. Där har vi alltså också den stora tillväxtpotentialen.

I Österbotten finns sedan länge ett starkt och mångsidigt företagarfält. Här finns traditioner, högklassigt kunnande och produkter som står sig i den internationella konkurrensen. Ur ett nationellt perspektiv är energi-, båt-, växthus- och pälsbranscherna starkast i Österbotten. Men allt detta behöver också en ständig intressebevakning. Det är inte egalt hur exempelvis beskattningen av företag och dividender fungerar.

Behovet av en företagsvänligare ekonomisk- och samhällspolitik blir allt viktigare också ur hela den offentliga ekonomins perspektiv. De inhemska små- och medelstora företagens investeringar är i regel lokala och nationella. Det här har betydelse såväl för arbetskraften som skattebasen.

På grund av det såkallade hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin kommer den kommande valperioden att förutsätta en skattepolitik, där höjd totalskattegrad är ett av de bärande elementen. Beskattningen måste vara tillräcklig, förutsägbar, begriplig, sporrande och socialt rättvis. Allt detta för att på bästa tänkbara sätt stöda dynamiken i samhället och trygga välfärden och servicen. Eller annorlunda uttryckt: välfärden måste utvecklas så att den sporrar till arbete, flit och företagssamhet så att skattebasen håller.

Den privata och offentliga ekonomin är gifta med varandra. Då den ena parten mår bra gör också den andra det.

Kolumn i Vasabladet 25.1.2011.

Stefan Wallin

SFP:s ordförande, kultur- och idrottsminister och riksdagsledamot

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15