Förändringar i beskattningen står för dörren

29.01.2011 kl. 09:47
"...Linjedragningen är inte helt fel. Finlands välfärd bygger på arbete och att sporra till det är alltid bra. Principen att beskatta konsumtion är inte heller fel, den som konsumerar mycket ska alltså betala mera skatt. Däremot står det klart redan nu att en sådan förändring blir besvärlig för vissa grupper..."

 

Skatterna är på allas läppar för tillfället. Statsbudgeten ska balanseras och förändringar i beskattningen kommer att vara en av största frågorna inför det kommande valet och regeringsförhandlingarna. Diskussionen startade på allvar när understatssekreterare Hetemäkis arbetsgrupp presenterade sitt betänkande i slutet av förra året. I stort sett är alla överens om att vi står inför stora förändringar, dels i och med den svåra ekonomiska situationen med den ökande statsskulden dels med den demografiska förändringen.
 

Kort kan man säga att arbetsgruppens förslag innebär att konsumtion kommer att beskattas hårdare och att inkomstkatten lindras. Energiskatten har redan höjts och det är mycket troligt att mervärdesskatten höjs oberoende regeringsbas. Däremot är jag inte alls lika säker på om den nya regeringen kommer att sänka inkomstskatten speciellt mycket, åtminstone inte på kort sikt.
 

Linjedragningen är inte helt fel. Finlands välfärd bygger på arbete och att sporra till det är alltid bra. Principen att beskatta konsumtion är inte heller fel, den som konsumerar mycket ska alltså betala mera skatt. Däremot står det klart redan nu att en sådan förändring blir besvärlig för vissa grupper. När konsumtionsbeskattningen höjs drar låginkomsttagarna, barnfamiljerna och ensamförsörjare en verklig nitlott. Samtidigt är det just barnfamiljerna som konsumerar mest i vårt samhälle. Varor som är livsnödvändiga, exempelvis mat, ska beskattas lägre än lyxprodukter, ohälsosamma och ickemiljövänliga slutprodukter. Höjs konsumtionskatten måste vi bygga upp ett system för att kompensera dem som har de lägsta inkomsterna. Om det sedan sker via höjt grundavdrag, justering av olika bidrag eller genom att barnbidraget inte beaktas i inkomststödet måste utredas.
 

Arbetsgruppen föreslår att man går in för att bredda den stabila och varaktiga skattebasen. Vad är mer varaktigt än fastigheter? Med andra ord kommer vi ännu en gång att få en diskussion om att utvidga fastighetsskatten till jord- och skogsbruksmark. Arbetsgruppen efterlyser en undersökning om detta men jag kan ge svaret redan nu: alla våra skogsskiften beskattats redan nu minst fyrfaldigt! Kapitalöverföringsskatt samt arvs- eller gåvoskatt varje gång skiftet byter ägare, arealskatt fram till för något år sedan, en skogsvårdsavgift som också är av skattenatur och nu 28 procent kapitalinkomstskatt på virkesförsäljning! Denna beskattning för ett område som dessutom omfattas av allemansrätten är mer än tillräcklig!


Att införa fastighetsskatt på åkermark är en fullständig logisk kullerbytta. Idag stöds jordbruksproduktionen med samhällsstöd för att produktion överhuvudtaget ska vara möjlig eftersom marknadspriserna inte täcker kostnaderna. Att beskatta samma område som man stöder verkar allt annat än klokt. Redan nu är fastighetsbeskattning på produktionsbyggnader en stor belastning för unga producenter som måste betala hög skatt för den arbetsplats som de byggt upp genom att ta stora lån. Det står fullständigt klart att jag motsätter mig detta.


Jag skulle vilja lyfta upp energibeskattningen, som redan till en del ökat konsumtionskostnaderna vid årsskiftet. Men till energibeskattningen får jag lov att återkomma i en senare krönika.

Riksdagsledamot Mats Nylund

Krönika i Vasabladet 29.1.2011
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17