Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

02.02.2011 kl. 16:01
På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Människohandel diskuterades i riksdagens plenum

På tisdag kväll behandlade riksdagens plenum rapporten om människohandel i Finland 2010 (B 17/2010 rp). Det är den första rapporten om människohandel som har kommit till riksdagens behandling. Rapporten har fått positiv feed-back för att den är omfattande och väl beredd.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen med att påpeka att utskottsbehandlingen av rapporten kunde ha varit mer omfattande. Nauclér anser att då människohandel är en gränsöverskridande verksamhet vore det logiskt att också utrikesutskottet deltog i behandlingen av rapporten. Ytterligare lyfte Nauclér upp det faktum att människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri.

"Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv."

Anförandet anges nedan:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Detta är den första rapporten om människohandel som kommer till riksdagens behandling. Att minoritetsombudsmannen gjort en mycket omfattande och väl beredd rapport har jag redan tidigare konstaterat, men nu kan man även konstatera att också arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har gjort ett arbete som är värt att berömma.

För min del hade jag dock gärna sett en mer omfattande utskottsbehandling av ärendet här i riksdagen. Med tanke på att människohandeln är en gränsöverskridande verksamhet som har vidsträckta internationella förgreningar, och som man knappast kan komma till rätta med annat än genom ett internationellt samarbete, så hade det varit naturligt att ärendet också skulle behandlas i utrikesutskottet. Så blev inte fallet, men jag antar att man kan räkna med att om fyra år, då man i den här redogörelsen bland annat ska granska Finland som transitland för människohandel, får en behandling av ärendet i utrikesutskottet.

Minoritetsombudsmannen lämnar alltså vart fjärde år en redogörelse till riksdagen men får inte som justitieombudsmannen eller justitiekanslern presentera sin redogörelse här i plenum. Det ser jag som en brist och det borde vi också kunna ändra på till nästa gång.

Herr talman! Flera viktiga punkter kommer fram i rapporten, som till exempel att man betonar betydelsen av de här frågorna ur offrets perspektiv och respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med Finlands internationella åtaganden. Och i det här sammanhanget så är det, som redan gjorts här, oundvikligt att påminna om ratificeringen av Europarådets konvention om bekämpandet av människohandel. Finland har alltså inte ratificerat konventionen och det är någonting som vi helt enkelt inte kan vänta med. Det påtalas ju också i utskottets betänkande.

Människohandel förekommer särskilt i samband med prostitution och koppleri. Det går inte att undvika att se att människohandel är en fråga som till stor del handlar om jämställdhet och det gäller globalt såväl som nationellt, ett utnyttjande av utsatta personers, och då ofta kvinnors svaga rättsliga ställning. Jämställdhetsutredningen som nu ligger i riksdagen tar också upp frågan om människohandel och behovet av att utveckla lagstiftningen ur ett könsperspektiv.

Det kan också nämnas att FN:s kvinnokommitté, Cedaw-kommittén, har kritiserat det faktum att det inte finns ordentligt med information om utövandet av prostitution i Finland. Det finns med andra ord mycket att göra på det här området.

Herr talman! Jag tänker inte här upprepa det som står i utskottets betänkande, det talar för sig själv och är som sagt var ett gott arbete, men det kan finnas skäl att särskilt fästa uppmärksamhet vid de olika klämförslag som ingår i betänkandet. De flesta syftar till direkta lagändringar och vittnar om att det finns allvarliga brister i vår lagstiftning och att detta faktum nu uppmärksammats, och det finns ingen tid för regeringen att vänta med dessa åtgärder.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsborgen för europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet.

Gruppanförande om statsrådets meddelande om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, 15.5.2013, riksdagsledamot Astrid Thors
15.05.2013 kl. 15:02

Medborgarinitiativ: Lag om ändring av 22 § i djurskyddslagen

Behandlingen av lagen som berör pälsnäringen behandlades som en s.k. snabbdebatt. Gruppens första taltur hölls av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos.
25.04.2013 kl. 17:25

Stödet till Cypern.

Gruppanförande 17.4 2013 framfört av riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
17.04.2013 kl. 15:01

Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

Riksdagsledamot Stefan Wallin.
10.04.2013 kl. 15:16

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38