Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken

03.02.2011 kl. 13:15
Riksdagen har tagit gott om tid på sig för behandlingen av statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken, och det är bra att så många utskott ordentligt har satt sig in i klimatpolitiken.

Klimatpolitiken har kommit för att stanna men ingen vet i dag vilka former klimatpolitiken kommer att ha om 50 år. Alla prognoser tyder på att förändringarna i miljön då blivit tydligare. Också de som varit skeptiska och som är skeptiska i dag kommer att få medge att åtgärder behövs för att minska utsläppen och för att minska på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Experter varnar för en global livsmedelskris om 40 till 50 år och orsaken är de onormala och helt exceptionella väderleksförhållandena som vi redan nu ser mycket av, översvämningar, missväxt och torka som gör att stora delar av världens bördigaste marker, också där var det bor allra mest människor, blir obrukbara. Vad det här kan innebära och leda till är svårt att förutse men sannolikt bland annat till stora migrationsströmmar. Experter säger också att följderna här på våra breddgrader i naturen är mindre eller sker långsammare än på många andra håll i världen. Det här är en viktig orsak till att se till i markplaneringen att våra åkrar och vår odlingsmark hålls odlingsbara också in i framtiden.

Suomen tulee yhdessä muiden Pohjoismaiden kanssa panostaa ympäristöteknologiaan ja energiatehokkaisiin ratkaisuihin. Maissamme olevaa osaamista tarvitaan ja voimme yhteisvoimin saada aikaan enemmän sekä tutkimuksessa että muiden ideoiden ja innovaatioiden kehittämisessä. Siirtyminen vähähiiliseen yhteiskuntaan ei tapahdu itsestään, vaan siihen vaaditaan poliittista ohjausta ja etenkin poliittista tahtoa. Tehokkuuden lisääminen on tärkeintä siten, että saamme enemmän tehoa pienemmällä energiamäärällä.

Monet puhuvat sähkönkulutuksen lisäämisestä ympäristölle myönteisenä asiana. Sähköä tuotetaan useasta eri energialähteestä, eikä mikään niistä ole täysin ongelmaton. Yhteiskunta, joka on enemmän riippuvainen sähköstä, ei ole ongelmaton. Siksi kaikessa toiminnassa on myös sähkönkulutusta hillittävä. Vähähiilinen yhteiskunta ei voi merkitä sähköintensiivistä yhteiskuntaa. Tavoitteena tulee olla sekä energia- että sähkötehokas yhteiskunta.

Finland ska tillsammans med de övriga nordiska länderna satsa på miljöteknologi och energieffektiva lösningar. Våra länders kunskap behövs och vi kan med gemensamma krafter åstadkomma mera både inom forskningen och utvecklingen av nya idéer och innovationer. Övergången till ett kolsnålt samhälle sker inte av sig själv utan det kräver politisk styrning och stark politisk vilja. Det viktigaste är att öka effektiviteten så att man får ut mera effekt med mindre mängd energi.

Många talar om att en ökning av elkonsumtionen kan ses som något positivt för miljön. Men elen produceras av olika slags energikällor och få, eller kanske ingen av dem, är helt problemfri. Ett mera elberoende samhälle är inte oproblematiskt utan i all verksamhet bör därför också elkonsumtionen stävjas. Ett kolsnålt samhälle kan inte betyda ett elintensivt samhälle. Målet måste vara både ett energi- och eleffektivt samhälle. Målsättningen om en större självförsörjningsgrad i energiförsörjningen är bra men det kan bara förverkligas genom en satsning på en decentraliserad el- och värmeproduktion.

Här har i dag också från regeringens håll förts fram att utsläppshandeln borde upphöra och att Finland borde dra sig ur den. I riksdagens miljöutskott har vi nyligen behandlat utsläppshandeln och ingenting talar för att Finland kommer att avvika från EU:s klimatpolitik. Finland och EU har ett ansvar att driva klimatpolitiken internationellt vidare och att eftersträva mindre utsläpp och kraftigare åtgärder än hittills. Utsläppshandeln har haft en styrande effekt men många andra styrmedel behövs också, inte minst för alla de funktioner som finns utanför utsläppshandelssektorn.

En viktig fråga på kort och lång sikt är hur klimatförändringen drabbar människor och natur i olika delar av världen. Där vill jag slutligen påpeka att i-världens ansvar att hjälpa och stöda u-länderna inte kan understrykas för mycket.

Haluan siis lopuksi vielä todeta, että teollisuusmaiden vastuuta kehitysmaiden auttamisessa ja tukemisessa ilmastopolitiikan alalla ei voi liikaa korostaa.

Tal i plenum 2.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00