Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken

03.02.2011 kl. 13:15
Riksdagen har tagit gott om tid på sig för behandlingen av statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken, och det är bra att så många utskott ordentligt har satt sig in i klimatpolitiken.

Klimatpolitiken har kommit för att stanna men ingen vet i dag vilka former klimatpolitiken kommer att ha om 50 år. Alla prognoser tyder på att förändringarna i miljön då blivit tydligare. Också de som varit skeptiska och som är skeptiska i dag kommer att få medge att åtgärder behövs för att minska utsläppen och för att minska på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Experter varnar för en global livsmedelskris om 40 till 50 år och orsaken är de onormala och helt exceptionella väderleksförhållandena som vi redan nu ser mycket av, översvämningar, missväxt och torka som gör att stora delar av världens bördigaste marker, också där var det bor allra mest människor, blir obrukbara. Vad det här kan innebära och leda till är svårt att förutse men sannolikt bland annat till stora migrationsströmmar. Experter säger också att följderna här på våra breddgrader i naturen är mindre eller sker långsammare än på många andra håll i världen. Det här är en viktig orsak till att se till i markplaneringen att våra åkrar och vår odlingsmark hålls odlingsbara också in i framtiden.

Suomen tulee yhdessä muiden Pohjoismaiden kanssa panostaa ympäristöteknologiaan ja energiatehokkaisiin ratkaisuihin. Maissamme olevaa osaamista tarvitaan ja voimme yhteisvoimin saada aikaan enemmän sekä tutkimuksessa että muiden ideoiden ja innovaatioiden kehittämisessä. Siirtyminen vähähiiliseen yhteiskuntaan ei tapahdu itsestään, vaan siihen vaaditaan poliittista ohjausta ja etenkin poliittista tahtoa. Tehokkuuden lisääminen on tärkeintä siten, että saamme enemmän tehoa pienemmällä energiamäärällä.

Monet puhuvat sähkönkulutuksen lisäämisestä ympäristölle myönteisenä asiana. Sähköä tuotetaan useasta eri energialähteestä, eikä mikään niistä ole täysin ongelmaton. Yhteiskunta, joka on enemmän riippuvainen sähköstä, ei ole ongelmaton. Siksi kaikessa toiminnassa on myös sähkönkulutusta hillittävä. Vähähiilinen yhteiskunta ei voi merkitä sähköintensiivistä yhteiskuntaa. Tavoitteena tulee olla sekä energia- että sähkötehokas yhteiskunta.

Finland ska tillsammans med de övriga nordiska länderna satsa på miljöteknologi och energieffektiva lösningar. Våra länders kunskap behövs och vi kan med gemensamma krafter åstadkomma mera både inom forskningen och utvecklingen av nya idéer och innovationer. Övergången till ett kolsnålt samhälle sker inte av sig själv utan det kräver politisk styrning och stark politisk vilja. Det viktigaste är att öka effektiviteten så att man får ut mera effekt med mindre mängd energi.

Många talar om att en ökning av elkonsumtionen kan ses som något positivt för miljön. Men elen produceras av olika slags energikällor och få, eller kanske ingen av dem, är helt problemfri. Ett mera elberoende samhälle är inte oproblematiskt utan i all verksamhet bör därför också elkonsumtionen stävjas. Ett kolsnålt samhälle kan inte betyda ett elintensivt samhälle. Målet måste vara både ett energi- och eleffektivt samhälle. Målsättningen om en större självförsörjningsgrad i energiförsörjningen är bra men det kan bara förverkligas genom en satsning på en decentraliserad el- och värmeproduktion.

Här har i dag också från regeringens håll förts fram att utsläppshandeln borde upphöra och att Finland borde dra sig ur den. I riksdagens miljöutskott har vi nyligen behandlat utsläppshandeln och ingenting talar för att Finland kommer att avvika från EU:s klimatpolitik. Finland och EU har ett ansvar att driva klimatpolitiken internationellt vidare och att eftersträva mindre utsläpp och kraftigare åtgärder än hittills. Utsläppshandeln har haft en styrande effekt men många andra styrmedel behövs också, inte minst för alla de funktioner som finns utanför utsläppshandelssektorn.

En viktig fråga på kort och lång sikt är hur klimatförändringen drabbar människor och natur i olika delar av världen. Där vill jag slutligen påpeka att i-världens ansvar att hjälpa och stöda u-länderna inte kan understrykas för mycket.

Haluan siis lopuksi vielä todeta, että teollisuusmaiden vastuuta kehitysmaiden auttamisessa ja tukemisessa ilmastopolitiikan alalla ei voi liikaa korostaa.

Tal i plenum 2.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15