Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken

03.02.2011 kl. 13:15
Riksdagen har tagit gott om tid på sig för behandlingen av statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken, och det är bra att så många utskott ordentligt har satt sig in i klimatpolitiken.

Klimatpolitiken har kommit för att stanna men ingen vet i dag vilka former klimatpolitiken kommer att ha om 50 år. Alla prognoser tyder på att förändringarna i miljön då blivit tydligare. Också de som varit skeptiska och som är skeptiska i dag kommer att få medge att åtgärder behövs för att minska utsläppen och för att minska på de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Experter varnar för en global livsmedelskris om 40 till 50 år och orsaken är de onormala och helt exceptionella väderleksförhållandena som vi redan nu ser mycket av, översvämningar, missväxt och torka som gör att stora delar av världens bördigaste marker, också där var det bor allra mest människor, blir obrukbara. Vad det här kan innebära och leda till är svårt att förutse men sannolikt bland annat till stora migrationsströmmar. Experter säger också att följderna här på våra breddgrader i naturen är mindre eller sker långsammare än på många andra håll i världen. Det här är en viktig orsak till att se till i markplaneringen att våra åkrar och vår odlingsmark hålls odlingsbara också in i framtiden.

Suomen tulee yhdessä muiden Pohjoismaiden kanssa panostaa ympäristöteknologiaan ja energiatehokkaisiin ratkaisuihin. Maissamme olevaa osaamista tarvitaan ja voimme yhteisvoimin saada aikaan enemmän sekä tutkimuksessa että muiden ideoiden ja innovaatioiden kehittämisessä. Siirtyminen vähähiiliseen yhteiskuntaan ei tapahdu itsestään, vaan siihen vaaditaan poliittista ohjausta ja etenkin poliittista tahtoa. Tehokkuuden lisääminen on tärkeintä siten, että saamme enemmän tehoa pienemmällä energiamäärällä.

Monet puhuvat sähkönkulutuksen lisäämisestä ympäristölle myönteisenä asiana. Sähköä tuotetaan useasta eri energialähteestä, eikä mikään niistä ole täysin ongelmaton. Yhteiskunta, joka on enemmän riippuvainen sähköstä, ei ole ongelmaton. Siksi kaikessa toiminnassa on myös sähkönkulutusta hillittävä. Vähähiilinen yhteiskunta ei voi merkitä sähköintensiivistä yhteiskuntaa. Tavoitteena tulee olla sekä energia- että sähkötehokas yhteiskunta.

Finland ska tillsammans med de övriga nordiska länderna satsa på miljöteknologi och energieffektiva lösningar. Våra länders kunskap behövs och vi kan med gemensamma krafter åstadkomma mera både inom forskningen och utvecklingen av nya idéer och innovationer. Övergången till ett kolsnålt samhälle sker inte av sig själv utan det kräver politisk styrning och stark politisk vilja. Det viktigaste är att öka effektiviteten så att man får ut mera effekt med mindre mängd energi.

Många talar om att en ökning av elkonsumtionen kan ses som något positivt för miljön. Men elen produceras av olika slags energikällor och få, eller kanske ingen av dem, är helt problemfri. Ett mera elberoende samhälle är inte oproblematiskt utan i all verksamhet bör därför också elkonsumtionen stävjas. Ett kolsnålt samhälle kan inte betyda ett elintensivt samhälle. Målet måste vara både ett energi- och eleffektivt samhälle. Målsättningen om en större självförsörjningsgrad i energiförsörjningen är bra men det kan bara förverkligas genom en satsning på en decentraliserad el- och värmeproduktion.

Här har i dag också från regeringens håll förts fram att utsläppshandeln borde upphöra och att Finland borde dra sig ur den. I riksdagens miljöutskott har vi nyligen behandlat utsläppshandeln och ingenting talar för att Finland kommer att avvika från EU:s klimatpolitik. Finland och EU har ett ansvar att driva klimatpolitiken internationellt vidare och att eftersträva mindre utsläpp och kraftigare åtgärder än hittills. Utsläppshandeln har haft en styrande effekt men många andra styrmedel behövs också, inte minst för alla de funktioner som finns utanför utsläppshandelssektorn.

En viktig fråga på kort och lång sikt är hur klimatförändringen drabbar människor och natur i olika delar av världen. Där vill jag slutligen påpeka att i-världens ansvar att hjälpa och stöda u-länderna inte kan understrykas för mycket.

Haluan siis lopuksi vielä todeta, että teollisuusmaiden vastuuta kehitysmaiden auttamisessa ja tukemisessa ilmastopolitiikan alalla ei voi liikaa korostaa.

Tal i plenum 2.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsborgen för europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet.

Gruppanförande om statsrådets meddelande om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet, 15.5.2013, riksdagsledamot Astrid Thors
15.05.2013 kl. 15:02

Medborgarinitiativ: Lag om ändring av 22 § i djurskyddslagen

Behandlingen av lagen som berör pälsnäringen behandlades som en s.k. snabbdebatt. Gruppens första taltur hölls av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos.
25.04.2013 kl. 17:25

Stödet till Cypern.

Gruppanförande 17.4 2013 framfört av riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
17.04.2013 kl. 15:01

Gruppanförande om kommunreformen 10.4 2013

Riksdagsledamot Stefan Wallin.
10.04.2013 kl. 15:16

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38