Nauclér frågade statsministern om fredsmedling

04.02.2011 kl. 15:12
Ålands riksdagsledamot ställde en muntlig fråga till statsminister Mari Kiviniemi under torsdagens frågetimme. Nauclérs fråga berörde ett initiativ som statsministern har tagit inom området för fredsmedling och krishantering.

Nauclér frågade statsministern om fredsmedling

Ålands riksdagsledamot ställde en muntlig fråga till statsminister Mari Kiviniemi under torsdagens frågetimme. Nauclérs fråga berörde ett initiativ som statsministern har tagit inom området för fredsmedling och krishantering.

FRÅGA

Elisabeth Nauclér: Ärade herr talman, Finland har under de senaste åren framträtt som en expert inom fredsmedlingen och krishantering. Vi har flera institutioner med hög standard inom fredsmedling och krishantering: Crisis Management Centre i Kuopio, President Ahtisaaris organisation - Crisis Management Initiative, utrikesminister Stubb har tillsammans med utrikesminister Bildt föreslagits att det skulle inrättas idén om ett fredsinstitut på europeisk nivå kanske lite enligt modell från US Peace Institute i Washington. Dessutom finns Fredsinstitutet på Åland som tillsammans med utrikesministeriet medverkat till att göra lösningen av Ålandsfrågan känd som en del av Finlands brand.

Statsministern kallade i december till ett möte för att diskutera vilka som är de viktigaste elementen i fredsmedling och fredsbyggande och hur kan vi bäst samordna våra resurser, och om vi bör skapa någon ny enhet för ändamålet, eftersom det alltid finns rum för systematisering. Till mötet hade kallats representanter för alla politiska partier och även president Ahtisaari.

Och jag skulle nu vilja fråga statminister Kiviniemi hur har det fortsatta arbetet gått, finns det något att rapportera och vilka åtgärder kommer att vidtas under den närmaste framtiden på det här området.

SVAR

Statsminister Mari Kiviniemi: (översatt av Laura Lyly) Ärade Herr Talman, Det stämmer faktiskt att jag sammankallade ett möte med riksdagsgruppernas representanter till Villa Bjälbo där vi tillsammans kom till den slutsatsen att vi fortsätter med arbetet för fredsmedling, för att koordinera det bättre. Vi kom också överens om att det på utrikesministeriet görs en handlingsplan och handlingsstrategi, om hur vi i framtiden kommer att gå tillväga. Framför allt handlar det om att använda de resurser som redan finns, inte om att grunda nya institutioner eller att förstärka de som finns genom att öka finansieringen, staten har redan budgeterat för dessa frågor på flera moment.

Men ärendet framskrider faktiskt på det sättet att det förbereds en handlingsplan och strategi på utrikesministeriet, så att vi kan fortsätta att fatta beslut i de följande regeringarnas regeringsförhandlingar.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00