Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen

10.02.2011 kl. 12:50
Jag hoppas och tror att Östersjöpolitiken ska vara högt på den politiska agendan under de kommande åren och att Finlands riksdag och regering ska vara aktiva parter och pådrivare i den politiken.

Östersjöns miljö är naturligtvis en orsak till att Östersjöpolitiken måste få större tyngd i utrikespolitiken men det finns också andra ekonomiska orsaker. Nordiska samarbetet har fått mera mediautrymme än på länge. Samhällskritikern och debattören Gunnar Wetterbergs förslag om att bilda en Nordisk förbundsstat satt fart på en debatt. Jag tror mycket på en större integrering då det gäller säkerhets- och försvarspolitik, utbildnings- och forsknings, bistånd och ekonomi, för att ta några exempel. Norden är en naturlig del av Östersjöregionen och det nordiska samarbetet en förebild för andra länder i Östersjöregionen. De nordiska finansieringsinstituten är välkända och mycket viktiga för all utveckling i regionen.

För Finlands ekonomiska utveckling är det viktigt att regionen utvecklas i en positiv riktning både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. År 2008 var 40% av Finlands export och 45% av importen riktad till länderna i Östersjöregionen, främst Sverige, Ryssland och Tyskland. Största delen, 70%, av de direkta investeringarna som riktar sig till Finland kommer från Östersjöområdet och 40 % av de investeringar som riktas från Finland till andra länder görs inom Östersjöregionen. Aktiviteten är stor också i de övriga Östersjö-länderna vilket också märks i havstrafiken. Av hela världens sjötrafik sker 15 % i Östersjön.

Sveriges regering startade för några år sedan en s.k. Stern-utredning för Östersjön. Finland deltar i den. Idén är att räkna ut vad det kommer att kosta oss om man inte lyckas återställa Östersjöns miljö för olika sektorer i samhället. Ekonomi och miljö hänger nära ihop. Principen är den samma som i klimatpolitiken.

Jag har under den här riksdagsperioden varit medlem av nordiska rådet och under de tre senaste åren lett ett politiskt samarbetsorgan som heter Baltic Sea Parliamentary Conference. I det ingår representanter för alla nationella och regionala parlament i Östersjöregionen inklusive EP. I BSPC har vi fokuserat på konkreta frågor: För parlamentarikerna har miljöfrågorna stått i förgrunden enda sedan parlamentariker samarbetet startade för 20 år sedan.

År 2007 godkände regeringarna runt Östersjön inom ramen för Helcom en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, med sikte inställt på att återställa en god ekologisk nivå i Östersjön till år 2021. De nordiska länderna har varit aktiva i arbetet, i synnerhet Sverige och inom vissa områden också Finland. Danmarks engagemang har varierat.

Helcoms åtgärdsplan har integrerats i EU:s Östersjöstrategi. På det sättet är också Ryssland indraget i förverkligandet av EU:s Östersjöstrategi. Den nordliga dimensionen är en annan samarbetsform som å sin sida förenar EU och Ryssland. Bland de mest omtalade projekten som genomförts inom ramen för den nordliga dimensionen är byggandet av avloppsvattensreningsverket i sydvästra St.Petersburg. Nu pågår en utbyggnad av avloppsnätet och en uppsamlingstunnel i de nordliga delarna av St.Petersburg och i slutet av det här året ska över 97 % av avlloppsvattnet från staden genomgår effektiv rening. Byggande av avloppsvattenreningsverket i Kaliningrad är ett annat stort projekt.

BSAP är uppdelat i fyra segment eutrofiering, maritima transporter, gifter och biodiversitet. När det gäller övergödningen har alla länder lovat att minska utsläppen av näringsämnen p och N enligt fastslagna kvoter. För Finlands del 150 t fosfor och 1200 t N. Man har räknat ut att den snabbaste effekten fås genom att effektivera avloppsvattenreningen från bosättningen. Om alla länder hade lika effektiv rening i tätorter som Finland och om fosfor skulle förbjudas i tvättmedel skulle fosforutsläppen minska med 20 %. På gång är att förbjuda fosfor, troligen sker det 2015, i Finland lite tidigare. På gång är också att förbjuda utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg. IMO kräver att faciliteter för att ta emot smutsvattnet byggs i hamnar för att förbudet skall träda i kraft.

En stor utmaning är att minska belastningen från jordbruket som står för ungefär hälften av alla utsläpp. Ett stort samarbetsprojekt har startat mellan producentorganisationer i Östersjöregionen. Projektet heter Baltic Deal. Viktigt är också att minska utsläppen från de stora husdjursgårdarna. I Leningrad Oblastet finns 20 miljoner hönor, miljontals grisar och kor. Gödseln är ett stort problem . Nefco och NIB är med om att finansiera nya sätt att lagra och behandla gödseln som hittills har dumpats i naturen.

När det gäller sjötrafiken så handlar det mycket om att förbättra säkerheten genom bättre samarbetet och bättre trafikstyrningssystem. Varje dag rör sig över 2000 fartyg på Östersjön och 400 på Finska viken. Sjötrafiken beräknas öka kraftigt också i framtiden. Oljetransporterna är nu ca 170 miljoner ton per år och kommer att öka till 250 miljoner ton till år 2015. Östersjön är ett energipolitiskt strategiskt område på många sätt.

På Finska viken har många förbättringar gjorts i samarbete mellan Finland, Estland och Ryssland. För fraktfartygen och oljetankers har man dubbla filer, ett trafikledningssystem från land, dubbla skrov och botten. Olycksfallen har minskat men många risksituationer uppstår hela tiden. En last olja värd över 200 miljoner euro kör igenom Finska viken varje dag. Parlamentarikerna kräver ett enhetligt trafikledningssystem för hela Östersjön och en förstärkt oljebekämpningsberedskap. Om en stor olycka skulle ske så skulle hela Östersjön beröras.

Samarbetet i Östersjöregionen har fördjupats och aktörerna är många. Parlamentarikerna arbetar också med säkerhetsfrågor och människohandel, klimat- och energifrågor och sjöfartsfrågor. Risken finns att intresset svalnar om inte aktiviteterna snabbt leder till konkreta resultat så som en renare miljö. Finland har en chans att profilera som en pådrivare tillsammans med de andra nordiska länderna. Som jag i inledningen sade så hoppas jag att nästa regering ska betona Östersjösamarbetet i regeringsprogrammet.

Tal på seminariet "Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen" 9.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00