Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen

10.02.2011 kl. 12:50
Jag hoppas och tror att Östersjöpolitiken ska vara högt på den politiska agendan under de kommande åren och att Finlands riksdag och regering ska vara aktiva parter och pådrivare i den politiken.

Östersjöns miljö är naturligtvis en orsak till att Östersjöpolitiken måste få större tyngd i utrikespolitiken men det finns också andra ekonomiska orsaker. Nordiska samarbetet har fått mera mediautrymme än på länge. Samhällskritikern och debattören Gunnar Wetterbergs förslag om att bilda en Nordisk förbundsstat satt fart på en debatt. Jag tror mycket på en större integrering då det gäller säkerhets- och försvarspolitik, utbildnings- och forsknings, bistånd och ekonomi, för att ta några exempel. Norden är en naturlig del av Östersjöregionen och det nordiska samarbetet en förebild för andra länder i Östersjöregionen. De nordiska finansieringsinstituten är välkända och mycket viktiga för all utveckling i regionen.

För Finlands ekonomiska utveckling är det viktigt att regionen utvecklas i en positiv riktning både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. År 2008 var 40% av Finlands export och 45% av importen riktad till länderna i Östersjöregionen, främst Sverige, Ryssland och Tyskland. Största delen, 70%, av de direkta investeringarna som riktar sig till Finland kommer från Östersjöområdet och 40 % av de investeringar som riktas från Finland till andra länder görs inom Östersjöregionen. Aktiviteten är stor också i de övriga Östersjö-länderna vilket också märks i havstrafiken. Av hela världens sjötrafik sker 15 % i Östersjön.

Sveriges regering startade för några år sedan en s.k. Stern-utredning för Östersjön. Finland deltar i den. Idén är att räkna ut vad det kommer att kosta oss om man inte lyckas återställa Östersjöns miljö för olika sektorer i samhället. Ekonomi och miljö hänger nära ihop. Principen är den samma som i klimatpolitiken.

Jag har under den här riksdagsperioden varit medlem av nordiska rådet och under de tre senaste åren lett ett politiskt samarbetsorgan som heter Baltic Sea Parliamentary Conference. I det ingår representanter för alla nationella och regionala parlament i Östersjöregionen inklusive EP. I BSPC har vi fokuserat på konkreta frågor: För parlamentarikerna har miljöfrågorna stått i förgrunden enda sedan parlamentariker samarbetet startade för 20 år sedan.

År 2007 godkände regeringarna runt Östersjön inom ramen för Helcom en åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan, med sikte inställt på att återställa en god ekologisk nivå i Östersjön till år 2021. De nordiska länderna har varit aktiva i arbetet, i synnerhet Sverige och inom vissa områden också Finland. Danmarks engagemang har varierat.

Helcoms åtgärdsplan har integrerats i EU:s Östersjöstrategi. På det sättet är också Ryssland indraget i förverkligandet av EU:s Östersjöstrategi. Den nordliga dimensionen är en annan samarbetsform som å sin sida förenar EU och Ryssland. Bland de mest omtalade projekten som genomförts inom ramen för den nordliga dimensionen är byggandet av avloppsvattensreningsverket i sydvästra St.Petersburg. Nu pågår en utbyggnad av avloppsnätet och en uppsamlingstunnel i de nordliga delarna av St.Petersburg och i slutet av det här året ska över 97 % av avlloppsvattnet från staden genomgår effektiv rening. Byggande av avloppsvattenreningsverket i Kaliningrad är ett annat stort projekt.

BSAP är uppdelat i fyra segment eutrofiering, maritima transporter, gifter och biodiversitet. När det gäller övergödningen har alla länder lovat att minska utsläppen av näringsämnen p och N enligt fastslagna kvoter. För Finlands del 150 t fosfor och 1200 t N. Man har räknat ut att den snabbaste effekten fås genom att effektivera avloppsvattenreningen från bosättningen. Om alla länder hade lika effektiv rening i tätorter som Finland och om fosfor skulle förbjudas i tvättmedel skulle fosforutsläppen minska med 20 %. På gång är att förbjuda fosfor, troligen sker det 2015, i Finland lite tidigare. På gång är också att förbjuda utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg. IMO kräver att faciliteter för att ta emot smutsvattnet byggs i hamnar för att förbudet skall träda i kraft.

En stor utmaning är att minska belastningen från jordbruket som står för ungefär hälften av alla utsläpp. Ett stort samarbetsprojekt har startat mellan producentorganisationer i Östersjöregionen. Projektet heter Baltic Deal. Viktigt är också att minska utsläppen från de stora husdjursgårdarna. I Leningrad Oblastet finns 20 miljoner hönor, miljontals grisar och kor. Gödseln är ett stort problem . Nefco och NIB är med om att finansiera nya sätt att lagra och behandla gödseln som hittills har dumpats i naturen.

När det gäller sjötrafiken så handlar det mycket om att förbättra säkerheten genom bättre samarbetet och bättre trafikstyrningssystem. Varje dag rör sig över 2000 fartyg på Östersjön och 400 på Finska viken. Sjötrafiken beräknas öka kraftigt också i framtiden. Oljetransporterna är nu ca 170 miljoner ton per år och kommer att öka till 250 miljoner ton till år 2015. Östersjön är ett energipolitiskt strategiskt område på många sätt.

På Finska viken har många förbättringar gjorts i samarbete mellan Finland, Estland och Ryssland. För fraktfartygen och oljetankers har man dubbla filer, ett trafikledningssystem från land, dubbla skrov och botten. Olycksfallen har minskat men många risksituationer uppstår hela tiden. En last olja värd över 200 miljoner euro kör igenom Finska viken varje dag. Parlamentarikerna kräver ett enhetligt trafikledningssystem för hela Östersjön och en förstärkt oljebekämpningsberedskap. Om en stor olycka skulle ske så skulle hela Östersjön beröras.

Samarbetet i Östersjöregionen har fördjupats och aktörerna är många. Parlamentarikerna arbetar också med säkerhetsfrågor och människohandel, klimat- och energifrågor och sjöfartsfrågor. Risken finns att intresset svalnar om inte aktiviteterna snabbt leder till konkreta resultat så som en renare miljö. Finland har en chans att profilera som en pådrivare tillsammans med de andra nordiska länderna. Som jag i inledningen sade så hoppas jag att nästa regering ska betona Östersjösamarbetet i regeringsprogrammet.

Tal på seminariet "Finlands konkurrenskraft i Östersjöregionen" 9.2.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00