Integration är nyckeln till lyckad kulturell mångfald

14.02.2011 kl. 12:23
Migrations- och Europaminister Astrid Thors tog i dag ställning till den europeiska diskussionen om hur kulturell mångfald i ett samhälle kan lyckas. – Det man diskuterar om i Europa är i själva verket hur integrationen lyckas. De europeiska politikerna kritiserar starkt sina länders misslyckade integrationspolitik, inte kulturell mångfald i sig. Bra integration är nyckeln till lyckad kulturell mångfald, sade minister Thors när hon höll ett anförande på Etno Forum i Helsingfors.

– Kulturell mångfald innebär att man lever efter landets lagar, att man har möjlighet att lära sig ett av nationalspråken, men också har möjlighet att upprätthålla sin egen kultur – och själv välja sin identitet, sade ministern. Enligt minister Thors är det i den moderna världen typiskt med mosaikartade identiteter: Det finns somaliska finländare och engelska finländare.

Enligt minister Thors är situationen i Finland och t.ex. Tyskland mycket olika. – I de länder där man nu kritiserar integrationen eller den kulturella mångfalden – försökte man där någonsin integrera invandrarna? I Tyskland tänkte man inte ens på att gästarbetarna stannar i landet. Det är inte lätt att hitta bra integrationsmodeller, sade ministern.

Integration är en del av vår migrationspolitik och vi har särskilt satsat på den under denna regeringsperiod.

– Under denna valperiod har vi satsat mer på integration än någonsin tidigare. Kommunersättningarna har höjts, tiden för ersättning för kvotflyktingar blir längre och EU-medel har riktats på integration. Den nya lagen om främjande av integration har stadfästs. Tiden för förberedande undervisning har förlängts och en avsiktsförklaring med huvudstadsregionen har ingåtts. En ny typ av integrationsmodell skapas genom försöket Delaktig i Finland och kvaliteten på integrationsutbildningen blir bättre, sade ministern.

Närmare information: specialmedarbetare Thomas Bergman, 071 878 8212.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00