Integration är nyckeln till lyckad kulturell mångfald

14.02.2011 kl. 12:23
Migrations- och Europaminister Astrid Thors tog i dag ställning till den europeiska diskussionen om hur kulturell mångfald i ett samhälle kan lyckas. – Det man diskuterar om i Europa är i själva verket hur integrationen lyckas. De europeiska politikerna kritiserar starkt sina länders misslyckade integrationspolitik, inte kulturell mångfald i sig. Bra integration är nyckeln till lyckad kulturell mångfald, sade minister Thors när hon höll ett anförande på Etno Forum i Helsingfors.

– Kulturell mångfald innebär att man lever efter landets lagar, att man har möjlighet att lära sig ett av nationalspråken, men också har möjlighet att upprätthålla sin egen kultur – och själv välja sin identitet, sade ministern. Enligt minister Thors är det i den moderna världen typiskt med mosaikartade identiteter: Det finns somaliska finländare och engelska finländare.

Enligt minister Thors är situationen i Finland och t.ex. Tyskland mycket olika. – I de länder där man nu kritiserar integrationen eller den kulturella mångfalden – försökte man där någonsin integrera invandrarna? I Tyskland tänkte man inte ens på att gästarbetarna stannar i landet. Det är inte lätt att hitta bra integrationsmodeller, sade ministern.

Integration är en del av vår migrationspolitik och vi har särskilt satsat på den under denna regeringsperiod.

– Under denna valperiod har vi satsat mer på integration än någonsin tidigare. Kommunersättningarna har höjts, tiden för ersättning för kvotflyktingar blir längre och EU-medel har riktats på integration. Den nya lagen om främjande av integration har stadfästs. Tiden för förberedande undervisning har förlängts och en avsiktsförklaring med huvudstadsregionen har ingåtts. En ny typ av integrationsmodell skapas genom försöket Delaktig i Finland och kvaliteten på integrationsutbildningen blir bättre, sade ministern.

Närmare information: specialmedarbetare Thomas Bergman, 071 878 8212.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00