Henriksson frågar om BB och de mindre sjukhusens framtid

15.02.2011 kl. 16:00
Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) har ställt ett skriftligt spörsmål om BB och de mindre sjukhusens framtid.

- Den nya hälso- och sjukvårdslagen träder ikraft maj 2011. Pga. spekulationer kring nya, strängare krav på jourvården ställde jag frågan under en muntlig frågetimme redan våren 2010; kommer det att ställas nya krav på hur många förlossningar ett sjukhus måste ha årligen för att sjukhuset ska få upprätthålla en förlossningsavdelning? berättar Henriksson.

I sitt svar på min fråga nekade minister Risikko då att sådana kriterier skulle komma på lag eller förordningsnivå. Däremot ansåg hon att vissa rekommendationer kunde komma i fråga. Detta var våren 2010.

- Nu då den nya lagen snart skall träda i kraft, handlar det inte mera enbart om spekulationer, utan rentav om detaljerad information som sprids från sjukhusledningsnivå, med hänvisning till befintliga ministerieanvisningar, säger Henriksson. Man går ut med uppgifter om att det kommer att ställas så höga krav på förlossningsverksamheten, att många nu verkande förlossningsavdelningar måste läggas ned. Jag är intresserad av att få klarlagt social- och hälsovårdsministeriets planer och tillvägagångssätt då det gäller informationen till sjukhusen, säger Henriksson.

- Henriksson påpekar att vid barnafödsel kan också närheten till förlossningssjukhuset bli en patientsäkerhetsfråga. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet förlossningar som sker innan föderskan hinner fram till sjukhuset stigit trefaldigt sedan 90-talet. Det höjda antalet beror enligt Institutet för hälsa och välfärd på att man lagt ned små förlossningsavdelningar. Institutet för hälsa och välfärd har på basen av utredningarna kunnat konstatera att det är lika tryggt att föda på små förlossningsavdelningar som på universitetscentralsjukhus, konstaterar Henriksson.

- Jag vill veta om det är den här vägen, genom att ställa strängare krav på jourvården, som man försöker lägga ned de mindre sjukhusens verksamhet. Jag vill också veta om social- och hälsovårdsministeriet kommer att avge en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för att ordna jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Vad kommer kraven i så fall att grunda sig på och vilken är tidtabellen, avslutar Henriksson.

SFP

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00