Vi måste ta vårt ansvar för den finländska välfärden och för de kommande generationerna. Det är inte hållbart att lova mer åt alla. Det är inte heller trovärdigt att lova att inga skatter höjs, men samtidigt är det skäl att komma ihåg att en strängare beskattning inte alltid ger högre skatteintäkter. Det gäller att se på skatternas ekonomiskpolitiska funktion och den dynamik man kan uppnå genom en rätt anpassad beskattning.

Det ska alltid löna sig att arbeta. Förvärvsinkomstskatten måste därför sporra till sysselsättning. Det här betyder inte att vi ska frångå beskattningens progressivitet, men det får inte uppstå situationer där folk avstår från mera arbete på grund av att en så stor del av inkomsten kommer att gå till skatt. Förvärvsinkomstskatten bör stimulera sysselsättningen, men samtidigt vara på en sådan nivå att finansieringen av vårt välfärdssamhälle kan tryggas.

För att uppnå en tillräckligt hög sysselsättningsgrad behöver vi flera lönsamma företag. "Företagsverksamhet skapar arbete och arbete skapar välfärd", står det i SFP:s valprogram som lanserades för två dagar sedan. En hög sysselsättning är det bästa botemedlet mot både en sinande statskassa och tomma plånböcker runt om i landet. Men för att nå dit behöver vi ett samhällsklimat som gynnar företagande och företagsamhet.

De flesta företagen i Finland är små företag. År 2009 klassades 99,1 procent av de finländska företagen som små, vilket betyder att de sysselsatte färre än 50 personer. Av dessa små företag hade 95 procent färre än 10 anställda. Småföretag har en stor tillväxtpotential och skulle kunna skapa många nya arbetsplatser. Därför bör lagstiftningen och samhällets övriga regelverk underlätta företagens verksamhet, inte försvåra.

Företagandet innebär nästan alltid större eller mindre risktagningar, som måste kunna premieras. Därför ska vi ha kvar vårt nuvarande system där företagaren, efter att hennes/hans bolag betalt samfundsskatt (idag 26 procent), kan lyfta en dividend som utgör nio procent av nettoförmögenheten utan att betala ytterligare skatt.

En stor utmaning för de små företagen är den omfattande byråkrati som kommer på köpet då man grundar ett företag. Till exempel egenföretagaren har visserligen det stora nöjet att vara sin egen chef, men många egenföretagare är också sin egen sekreterare och bokförare. Inte undra på att pappersarbetet blir för mycket. För att underlätta företagarnas vardag, borde vi i ännu större utsträckning lyckas gå in för "allt från en lucka" principen.

Vi måste alltså skapa gynnsamma verksamhetsförutsättningar för våra företagare. Men det handlar inte bara om optimala skattenivåer och förenklad byråkrati; det krävs också en förbättrad social trygghet. Det kan gälla allt från att vara hemma med ett sjukt barn till rätten till arbetslöshetsersättning om man tvingas upphöra med företaget.

Företagsamhet och välfärd går hand i hand. Finland behöver många lönsamma företag som skapar sysselsättning och välfärd. Vårt skattesystem och vår lagstiftning bör skapa förutsättningar för detta.