Blomqvist: Gynna den finländska matkulturen

23.02.2011 kl. 15:52
I ett skriftligt spörsmål som riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) idag lämnat in till regeringen, frågar han på vilket sätt regeringen tänker främja den inhemska matkulturen samt marknadsföra den finländska gastronomin utomlands.

Livsmedelsbranschen är en konsumentinriktad bransch. I detta sammanhang har den finländska livsmedelssektorn ett starkt triumfkort: våra livsmedel är av en synnerligen hög kvalitet. Den här konkurrensfördelen skapar många möjligheter för tillväxt inom den inhemska livsmedelssektorn.

I sitt spörsmål betonar Blomqvist sambandet mellan den inhemska primärproduktionen, livsmedelsbranschen och hela den finländska matkulturen.

- Genom att främja den finländska matkulturen, stärker man också den inhemska livsmedelsbranschen, då efterfrågan på inhemska produkter ökar. En stark primärproduktion utgör naturligtvis grunden för hela livsmedelsbranschen. För att trygga primärproduktionen, måste lönsamheten förbättras. Likaså måste de små livsmedelsföretagen ges möjlighet att överleva på marknaden, konstaterar Blomqvist.

I takt med att konsumenterna fäster alltmer vikt vid matens miljö- och hälsoaspekter, stärks den inhemska livsmedelssektorns konkurrenskraft. Till exempel närmaten har stora utvecklingsmöjligheter. Tack vare en kort och transparent produktionskedja kan konsumenterna vara säkra på produktens ursprung, tillika som de kan stöda både den regionala sysselsättningen och matkulturen. De kortare transportavstånden gör också närmat till ett miljövänligt val. För producenternas del innebär den kortare produktionskedjan bättre möjligheter att få ett bra pris för sina varor.

- I statsrådets redogörelse om livsmedelspolitiken omnämns livsmedelssektorn som en framtidens tillväxtbransch. Det här kräver målmedvetna, gemensamma satsningar på den inhemska livsmedelsproduktionen och matkulturen. För att vår livsmedelssektor ska vara en verklig tillväxtbransch krävs det naturligtvis också att exporten ökar, avslutar Blomqvist.

 

 

SFP

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00