Problematiskt med röstspärr

27.02.2011 kl. 11:24
Vallagen har rört upp känslorna i riksdagen denna vecka. Processen kring en förändring av vårt valsystem har varit lång och svår både i regering och i riksdag.

Klart är att det har funnits konsensus om att något måste göras för att trygga proportionaliteten vid val. Och visst kan resultatet i senaste val tyckas vara en aning orättvist när de Grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg inte blev invald med 7804 röster i Norra Karelens valkrets, medan Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner endast behövde 1058 röster för att säkra sitt inval i Nylands valkrets. Tilläggas kan att hon hade god draghjälp av partiordförande Timo Soini, som samlade 19859 röster och därmed tryggade två nyländska mandat för Sannfinländarna.

Efter svåra förhandlingar enades regeringen om en röstspärr på 3 %. Något som flera partier tyckte var en väl låg röstspärr. Svenska folkpartiet har aldrig hört till den skaran. Personligen tycker jag en röstspärr är svår att motivera ur rättvisesynvinkel. Varje röst borde räknas i val – för en av våra mest grundläggande principer är trots allt en person, en röst. Att införa en röstspärr innebär att en del röster inte räknas. Samtidigt är inte vårt system på något sätt fullkomligt på den punkten idag heller. Men det kunde ha funnit andra lösningar – exempelvis hopslagning av några mindre valkretsar. Men låt mig ge ett exempel på följderna av en rösttröskel; de Gröna skulle inte ha kommit in i riksdagen redan år 1983 om det då funnits en röstspärr. Nu kunde de långsamt bygga upp sitt understöd och växa val för val – vill vi rycka undan den mattan för nya partier? Och vill vi genom en röstspärr cementera de etablerade riksdagspartiernas maktposition?

När frågan om vallag behandlades i grundlagsutskottet så var de sakkunniga som hördes mycket kritiska till en röstspärr på 3 %. Borde vi inte lyssna på den expertisen? I grundlagsutskottet föreslog Mikaela Nylander en sänkning av röstspärren till 2 %. Omröstningen slutade 9-8 till förmån för en sänkt röstspärr. Helst skulle vi vilja ha en röstspärr på 0 %, men vi kan leva med 2 %. Dock är det så att om man sitter i regeringen så finns det vissa spelregler man bör följa. De här reglerna säger otvetydigt att man bör rösta i enlighet med regeringens enhälliga förlag. I denna fråga har vår grupp det mycket svårt. Vi har vår åsikt klar, men vi vet också vilka spelreglerna är och hur viktiga de är. Ännu är det omöjligt att säga hur vi gör – men klart är att vi håller ett extra gruppmöte före frågan kommer till behandling i plenisalen.

Nästa tisdag behandlas vallagen i plenum. Ett extra inkallat gruppordförandemöte gjorde klart att regeringspartierna förväntar sig att alla följer det ursprungliga regeringsförslaget. I salen kommer Centerns gruppordförande Timo Kalli att föreslå att röstspärren höjs till 3 % enligt regeringens förslag. Samlingspartiets gruppordförande Pekka Ravi kommer att stöda honom. Sannolikt blir det slutresultatet eftersom flera partier gärna skulle ha en ännu högre röstspärr. Klart är att denna reform ger en bitter politisk eftersmak – för vi borde aldrig reformera en för demokratin så grundläggande sak som valsystemet, utan att ha enbart det allmännas väl i sikte. Målet borde vara ett rättvist, genomskinligt och lättförståeligt valsystem – där man på valnatten vet vem som blir invald!

Ulla-Maj Wideroos
VBL 27.2.2011

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00