Helsingfors måste få mera nybörjarplatser i yrkesskola och gymnasium

05.03.2011 kl. 11:00
Minister Astrid Thors: Nästa mandatperiod måste samarbetet mellan staten och huvudstadsnejdens kommuner fördjupas – intentionsavtal måste bli egentliga partnerskapsavtal. Varje avtalspart måste kunna fullfölja de åtaganden som avtalet innehåller.

Bland de viktigaste områdena för samarbete mellan stat och kommun är fortsatt arbete för effektivare sysselsättningspolitik, resurser till en fungerande arbetsförmedling, men framförallt tillräckligt med utbildningsplatser på andra stadiet; i gymnasier och yrkesskolor.

Fast antalet platser i gymnasier och yrkesskolor ökats under denna regerings tid, blir fortfarande mellan 300 och 400 ungdomar utan fast utbildningsplats. – Detta är b.la. en följd av att ungdomar från andra delar av landet i allt högre utsträckning söker sig till utbildning i Helsingfors. Men Helsingforsskolornas attraktivitet har som följd att ungdomar här med sämre betyg från högstadiet blir utan möjlighet till utbildning på andra stadet. Trots uppsökande ungdomsverksamhet, ungdomsverkstäder och tiondeklasser, finns det ändå stor risk för att ungdomar inte fullföljer en utbildning som ger dem tillräckliga färdigheter. Idag är det svårt att få något jobb utan examen.

De kommande årens metropolpolitik måste därför ge regionens läroinrättningar möjlighet att inrätta det antal nybörjarplatser som efterfrågas. På detta sätt kan utslagning också effektivt motarbetas.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00