Wallin: Finland och Sverige bör investera i gemensamma isbrytare

06.03.2011 kl. 06:09
Svenska folkpartiets ordförande, kulturminister Stefan Walllin är bekymrad över Finlands isbrytarkapacitet. Den kalla vintern och hårda, besvärliga vindarna är ett hot mot den finländska exporten. Som mest har över 60 fartyg, de flesta handelsfartyg, väntat på assistans av isbrytarna i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Problemen med fartyg som sitter fast i isen väntas pågå långt in på nästa vecka.

- Förseningarna att komma in och ut från hamnarna har som värst varit över en vecka långa. Läget är alarmerande med tanke på den finländska industrin. 20 procent av landets export går från hamnarna i Bottenviken. Leveranssäkerheten är avgörande och om isläget fortsätter som det är nu kan det vara förödande med tanke på exporten och rederinäringen. Vi måste därför vara bättre rustade de kommande vintrarna för att inte äventyra vår konkurrenskraft, säger Stefan Wallin.

Alla Finlands åtta isbrytare går på högvarv just nu. Den äldsta isbrytaren Voima byggdes på 50-talet och de nyaste tre isbrytarna på 90-talet.

- Det börjar bli dags att förnya isbrytarparken. Isbrytarna är gamla och klara inte av sådana extrema isförhållanden som råder just nu. I fredags på förmiddagen kom inte ens isbrytaren Nordica in i Kaskö hamn trots tappra försök. Endast Urho och Sisu klarar av att ta sig fram i riktigt besvärliga isarna i normal hastighet. Vi kan inte utgå ifrån att det här är enda extrema vintern.

Wallin påminner om att samarbetet mellan de finländska och svenska isbrytarna fungrerar perfekt. De finska isbrytarna är i storleksklass större än svenska isbrytare.

- Det ligger i båda ländernas intresse att exporten fungerar. Finland och Sverige kunde gemensamt investera under de kommande åren i två större isbrytare, i samma storleksklass som Urho och Sisu. Det handlar också om en säkerhetsåtgärd. Dessutom kunde investeringarna ha en sysselsättande effekt för den finländska varvsindustrin, säger Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00