Wallin: Finland och Sverige bör investera i gemensamma isbrytare

06.03.2011 kl. 06:09
Svenska folkpartiets ordförande, kulturminister Stefan Walllin är bekymrad över Finlands isbrytarkapacitet. Den kalla vintern och hårda, besvärliga vindarna är ett hot mot den finländska exporten. Som mest har över 60 fartyg, de flesta handelsfartyg, väntat på assistans av isbrytarna i Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Problemen med fartyg som sitter fast i isen väntas pågå långt in på nästa vecka.

- Förseningarna att komma in och ut från hamnarna har som värst varit över en vecka långa. Läget är alarmerande med tanke på den finländska industrin. 20 procent av landets export går från hamnarna i Bottenviken. Leveranssäkerheten är avgörande och om isläget fortsätter som det är nu kan det vara förödande med tanke på exporten och rederinäringen. Vi måste därför vara bättre rustade de kommande vintrarna för att inte äventyra vår konkurrenskraft, säger Stefan Wallin.

Alla Finlands åtta isbrytare går på högvarv just nu. Den äldsta isbrytaren Voima byggdes på 50-talet och de nyaste tre isbrytarna på 90-talet.

- Det börjar bli dags att förnya isbrytarparken. Isbrytarna är gamla och klara inte av sådana extrema isförhållanden som råder just nu. I fredags på förmiddagen kom inte ens isbrytaren Nordica in i Kaskö hamn trots tappra försök. Endast Urho och Sisu klarar av att ta sig fram i riktigt besvärliga isarna i normal hastighet. Vi kan inte utgå ifrån att det här är enda extrema vintern.

Wallin påminner om att samarbetet mellan de finländska och svenska isbrytarna fungrerar perfekt. De finska isbrytarna är i storleksklass större än svenska isbrytare.

- Det ligger i båda ländernas intresse att exporten fungerar. Finland och Sverige kunde gemensamt investera under de kommande åren i två större isbrytare, i samma storleksklass som Urho och Sisu. Det handlar också om en säkerhetsåtgärd. Dessutom kunde investeringarna ha en sysselsättande effekt för den finländska varvsindustrin, säger Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00