Fyra svåra, men framgångsrika år

12.03.2011 kl. 10:24
Den senaste riksdagsperioden har inte varit den lättaste. Den globala finanskris som drabbade världen satte sina spår också i Finland och i statens skattekista.

Vi stimulerade ekonomin också med lån för att snabbare komma ur krisen och trygga finländarnas jobb. Jag är övertygad om att det var rätt lösning, men nu krävs en åtstramning av ekonomin. Samtidigt har denna period bjudit på ett allt hårdare språkklimat och på den fronten finns mycket att göra också i framtiden.

De här fyra åren har också bjudit på många glädjeämnen. Det kanske största är att vi lyckades hålla ihop Svenskfinland i regionförvaltningsreformen och att Karleby och Mellersta Österbotten orienteras söderut. Men det finns också många andra saker som varit bra för vårt Österbotten. De kommunala vattenledningarna byggs ut i hela landet och hos oss har vi fått pengar till Närpes vatten och Vörå-Maxmo. I budgeten har vi också lyckats få in satsningar på Lappfjärds å. Dessutom har vi fått med pengar till Finlands enda världsnaturarv, nämligen Kvarkens skärgård.

Några för landskapet viktiga satsningar på infrastruktur görs också. Järnvägsavsnittet mellan Vasa och Seinäjoki håller äntligen på att elektrifieras. Dessutom görs stora förbättringar på stambanan från Seinäjoki norrut. Vi har varit med och drivit att Smedsby omfartsväg ska byggas – något som är jätteviktigt för Korsholm med omnejd. Dessutom finns beslut om finansiering för att farleden till Jakobstad skall fördjupas. Alla dessa satsningar är av stor vikt för hela vår region. Viktigt regionalpolitiskt är också att universitetens servicecentral, Certia, grundades i Vasa år 2008.

Vi har också drivit flera frågor som direkt berör enskilda människor. Under denna regeringsperiod har pälsfarmarna äntligen fått rätt till avbytare – det var på tiden. Studiepenningen höjdes med 15 procent i början av höstterminen 2008, vilket var den första höjningen sedan början av 1990-talet. Dessutom var vi med och drev frågan om garantipensioner, som infördes från och med första mars detta år. Det innebär att de lägsta pensionerna höjs från drygt 500 euro till 687 euro. En stor förbättring även om mycket ännu återstår att göra.

Vi har också satsat på kommunerna under denna period. Statsandelen för basservice höjdes med ca 800 miljoner euro, statsandelarna för social- och hälsovården ökade med 608 miljoner euro och för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och understöd för kommunsamarbete fanns sammanlagt 320 miljoner euro. Sammanlagt betyder det alltså runt 1,7 miljarder för kommunerna. Vi har också sett till att statens idrottsbudget höjts med 42 % och att statsanslagen för ungdomssektorn ökat med hela 60 %. Det här är viktiga satsningar på välmående och på framtiden!

Mycket har alltså gjorts, men mycket återstår ännu att göra. I detta skede vill jag dock passa på att ödmjukt tacka för förtroendet under dessa fyra år. Jag vill också tacka för all respons jag fått – för alla telefonsamtal och alla mail och jag hoppas att jag lyckats hjälpa till i några frågor. Tack!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15