Kärnkraftskatastrofen i Japan påverkar synen på kärnkraft

17.03.2011 kl. 14:04
En debatt pågår nu om det ska vara tillåtet att koppla kärnkraftsolyckan i Japan till vår energipolitik i Finland. Hängivna kärnkraftsanhängare säger att det är förkastligt att göra en sådan koppling.

Jag anser att de som vill förhindra en diskussion eller som förlöjligar dem som generellt betonar kärnkraftens risker, gör ett stort misstag. Kärnkraft är en riskfull teknologi och gång på gång får vi uppleva att människan inte klarar av att förutse alla de risker som kärnkraften kan medföra. Tänk att Japan, med sitt avancerade tekniska kunnande, inte klarade av att säkra reservsystemen, då el-försörjningen i kärnkraftverken slogs ut. Ja, det är häpnandsväckande men det är en realitet. Igen en gång får vi bevittna att det som skulle vara omöjligt trots allt var möjligt.

Världen reagerar på den pågående kärnkraftskatastrofen i Japan. Tyskland har idag beslutat stänga "tills vidare" alla reaktorer ibruktagna före år 1980. Man gör det av säkerhetsskäl och för att det finns ett stort motstånd i Tyskland mot kärnkraft. Bra så.

Här hos oss har riksdagen för mindre än ett år sedan beslutat bevilja tillstånd för två nya kärnkraftverk. Nu skyndar sig många att utropa att också nästa riksdag måste säga ja till ytterligare ett kärnkraftverk. Den som motiverar det med att vi behöver alla dessa kärnkraftverk för att bli självförsörjande i el-produktionen pratar strunt. Vi behöver inte tre nya kärnkraftverk (och ännu mindre fyra, ett är under byggnad och två har fått tillstånd av riksdagen) för vår självförsörjning. Av de två kärnkraftverk som riksdagen beviljade tillstånd för senaste sommar, kommer el-produktionen från hela det ena, att gå på export.

De som tror att Finland kommer att nå upp till sina klimatpolitiska målsättningar tack vare kärnkraften till år 2020, har också fel. De tillstånd som beviljades förra året kan tidigast förverkligas mellan åren 2020-2030. Finland ska till år 2020 minska utsläppen av koldioxid med 20%. Med alla dessa kärnkraftsinvesteringar är det mycket sannolikt att intresset för förnybara energiformer och ökad energieffektivitet bromsar upp. Kärnkraften är inte botemedlet mot klimatförändringen. Många räknar med att kärnkraftselen kommer att vara billig också i framtiden. Jag vågar nästan förutspå och jag hoppas och kräver att det som händer i Japan just nu leder till att trycket att se över säkerheten vid alla befintliga och framtida kärnkraftverk ökar, vilket innebär att priset på elen stiger. Brukstiden för kärnkraftverk kommer att förkortas, vilket också ökar priset på elen. Det kommer också att finnas ett tryck att höja prisen för garantier för eventuella olyckor, vilket också kommer att höja kärnkraftselens pris.

Skulle mot förmodan kärnkraftselens pris också i framtiden hållas på en låg nivå, innebär det att trycket att öka energieffektiviteten i samhället, inte finns. Skulle vi misslyckas med att öka energieffektiviteten, så blir vi ohjälpligen efter i den teknologiska mega trend som pågår i världen. Den förhärskande trenden i världen är trots allt inte utbyggnaden av kärnkraften, utan utvecklandet av förnybara energiformer och teknologier som ökar energieffektiviteten. Det kunnande måste vi i Finland satsa på. Kärnkraften är en farlig teknologi och det radioaktiva avfallet ett miljöproblem av enorma mått också i våra närområden. Jag har tre gånger röstat mot kärnkraft under mina år i riksdagen. Min negativa inställning till kärnkraft är och består också i framtiden.

Blogginlägg 15.3.3011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15