Kärnkraftskatastrofen i Japan påverkar synen på kärnkraft

17.03.2011 kl. 14:04
En debatt pågår nu om det ska vara tillåtet att koppla kärnkraftsolyckan i Japan till vår energipolitik i Finland. Hängivna kärnkraftsanhängare säger att det är förkastligt att göra en sådan koppling.

Jag anser att de som vill förhindra en diskussion eller som förlöjligar dem som generellt betonar kärnkraftens risker, gör ett stort misstag. Kärnkraft är en riskfull teknologi och gång på gång får vi uppleva att människan inte klarar av att förutse alla de risker som kärnkraften kan medföra. Tänk att Japan, med sitt avancerade tekniska kunnande, inte klarade av att säkra reservsystemen, då el-försörjningen i kärnkraftverken slogs ut. Ja, det är häpnandsväckande men det är en realitet. Igen en gång får vi bevittna att det som skulle vara omöjligt trots allt var möjligt.

Världen reagerar på den pågående kärnkraftskatastrofen i Japan. Tyskland har idag beslutat stänga "tills vidare" alla reaktorer ibruktagna före år 1980. Man gör det av säkerhetsskäl och för att det finns ett stort motstånd i Tyskland mot kärnkraft. Bra så.

Här hos oss har riksdagen för mindre än ett år sedan beslutat bevilja tillstånd för två nya kärnkraftverk. Nu skyndar sig många att utropa att också nästa riksdag måste säga ja till ytterligare ett kärnkraftverk. Den som motiverar det med att vi behöver alla dessa kärnkraftverk för att bli självförsörjande i el-produktionen pratar strunt. Vi behöver inte tre nya kärnkraftverk (och ännu mindre fyra, ett är under byggnad och två har fått tillstånd av riksdagen) för vår självförsörjning. Av de två kärnkraftverk som riksdagen beviljade tillstånd för senaste sommar, kommer el-produktionen från hela det ena, att gå på export.

De som tror att Finland kommer att nå upp till sina klimatpolitiska målsättningar tack vare kärnkraften till år 2020, har också fel. De tillstånd som beviljades förra året kan tidigast förverkligas mellan åren 2020-2030. Finland ska till år 2020 minska utsläppen av koldioxid med 20%. Med alla dessa kärnkraftsinvesteringar är det mycket sannolikt att intresset för förnybara energiformer och ökad energieffektivitet bromsar upp. Kärnkraften är inte botemedlet mot klimatförändringen. Många räknar med att kärnkraftselen kommer att vara billig också i framtiden. Jag vågar nästan förutspå och jag hoppas och kräver att det som händer i Japan just nu leder till att trycket att se över säkerheten vid alla befintliga och framtida kärnkraftverk ökar, vilket innebär att priset på elen stiger. Brukstiden för kärnkraftverk kommer att förkortas, vilket också ökar priset på elen. Det kommer också att finnas ett tryck att höja prisen för garantier för eventuella olyckor, vilket också kommer att höja kärnkraftselens pris.

Skulle mot förmodan kärnkraftselens pris också i framtiden hållas på en låg nivå, innebär det att trycket att öka energieffektiviteten i samhället, inte finns. Skulle vi misslyckas med att öka energieffektiviteten, så blir vi ohjälpligen efter i den teknologiska mega trend som pågår i världen. Den förhärskande trenden i världen är trots allt inte utbyggnaden av kärnkraften, utan utvecklandet av förnybara energiformer och teknologier som ökar energieffektiviteten. Det kunnande måste vi i Finland satsa på. Kärnkraften är en farlig teknologi och det radioaktiva avfallet ett miljöproblem av enorma mått också i våra närområden. Jag har tre gånger röstat mot kärnkraft under mina år i riksdagen. Min negativa inställning till kärnkraft är och består också i framtiden.

Blogginlägg 15.3.3011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35