Försvarsvilja

21.03.2011 kl. 13:39
En riksdagsperiod närmar sig sitt slut. På tisdagen klubbades de sista besluten av i plenum; veckan innan avslutades arbetet i utskotten. I mitten av riksdagsperioden behandlade vi den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Gällande landets försvar, var budskapet klart: ”den allmänna värnplikten är försvarets grundpelare”. Värnpliktsarbetsgruppen, ledd av Risto Siilasmaa, konstaterade för sin del att värnplikten är ”det kostnadseffektivaste sättet att producera Finlands försvarsförmåga.”

Hurdant vårt försvar bör vara, beror först och främst på våra försvars- och säkerhetspolitiska målsättningar. I vårt fall är tryggandet av den territoriella integriteten och främjandet av befolkningens säkerhet och välfärd fortfarande huvudmålsättningen. För detta är den allmänna värnplikten den mest ändamålsenliga lösningen. Selektivitet eller frivillighet skulle i sinom tid leda till en yrkesarmé, vilket vi inte har råd med – åtminstone inte en tillräckligt stor för att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga.

Ändå är det klart att försvarsmakten måste reformeras. Mindre årskullar, åldrande utrustning, och ökande kostnader gör att vi inte kan fortsätta som förut. En genomgripande reform står för dörren. Resultatet bör vara nya arbetssätt och bestående inbesparingar. År 2016 förväntas omstruktureringen vara klar, vilket betyder att de stora linjedragningarna borde dras under det närmaste året.

Då helheten ses över, är det föga förvånande att också garnisonernas antal kommer under lupp. Även Nylands Brigad har figurerat i de diskussioner som förts i offentligheten. Det finns ändå många goda argument för en fortsatt verksamhet i Dragsvik. Brigaden uppfyller kraven på kostnadseffektivitet och högtstående utbildning. De finlandssvenska årskullarna är tillräckligt stora för att garantera tillräckligt många nya rekryter, och om utbildningen är tillräckligt bra, lockar den även i fortsättningen finskspråkiga män och kvinnor till sig.

Brigaden har en speciell uppgift inom försvaret. Amfibieförmågan – att kunna verka både på land och till havs i skärgårdsområdet – gör förbandet intressant i många avseenden. Dragsvik har också en stark ställning i det nordiska samarbetet, tack vare t.ex. arbetet inom Nordic Battle Group.

Med tanke på brigadens uppgifter, är den ypperligt belägen. Om man ska utbilda kustjägare och trupper med amfibieförmåga ska man kunna öva i skärgårdsområdet. I detta nu har brigaden tillgång till lämpliga övningsområden, och det är upp till de berörda kommunerna att se till att det fortsätter så. För Västnyland är brigaden mycket viktig – den sysselsätter många och bidrar både direkt och indirekt med mycket till regionen. Det handlar om en institution som har goda framtidsutsikter och som vi ska kämpa för.

Också sett ur finlandssvensk synvinkel har brigaden en viktig uppgift att fylla. Det är oerhört viktigt att vi kan ha en helt svenskspråkig garnison i vårt land. Dels är det vår rättighet att kunna avtjäna värnplikten på eget modersmål och dels har brigaden en viktig identitetsskapande betydelse för unga män och kvinnor från hela Svenskfinland.

En hög försvarsvilja är en grundförutsättning för att ett litet land som Finland ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar. Den allmänna värnplikten bidrar till att försvarsviljan är exceptionellt hög i Finland. För finlandssvenskarnas del kan Nylands Brigads betydelse inte överskattas heller i det här avseendet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00