Försvarsvilja

21.03.2011 kl. 13:39
En riksdagsperiod närmar sig sitt slut. På tisdagen klubbades de sista besluten av i plenum; veckan innan avslutades arbetet i utskotten. I mitten av riksdagsperioden behandlade vi den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Gällande landets försvar, var budskapet klart: ”den allmänna värnplikten är försvarets grundpelare”. Värnpliktsarbetsgruppen, ledd av Risto Siilasmaa, konstaterade för sin del att värnplikten är ”det kostnadseffektivaste sättet att producera Finlands försvarsförmåga.”

Hurdant vårt försvar bör vara, beror först och främst på våra försvars- och säkerhetspolitiska målsättningar. I vårt fall är tryggandet av den territoriella integriteten och främjandet av befolkningens säkerhet och välfärd fortfarande huvudmålsättningen. För detta är den allmänna värnplikten den mest ändamålsenliga lösningen. Selektivitet eller frivillighet skulle i sinom tid leda till en yrkesarmé, vilket vi inte har råd med – åtminstone inte en tillräckligt stor för att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga.

Ändå är det klart att försvarsmakten måste reformeras. Mindre årskullar, åldrande utrustning, och ökande kostnader gör att vi inte kan fortsätta som förut. En genomgripande reform står för dörren. Resultatet bör vara nya arbetssätt och bestående inbesparingar. År 2016 förväntas omstruktureringen vara klar, vilket betyder att de stora linjedragningarna borde dras under det närmaste året.

Då helheten ses över, är det föga förvånande att också garnisonernas antal kommer under lupp. Även Nylands Brigad har figurerat i de diskussioner som förts i offentligheten. Det finns ändå många goda argument för en fortsatt verksamhet i Dragsvik. Brigaden uppfyller kraven på kostnadseffektivitet och högtstående utbildning. De finlandssvenska årskullarna är tillräckligt stora för att garantera tillräckligt många nya rekryter, och om utbildningen är tillräckligt bra, lockar den även i fortsättningen finskspråkiga män och kvinnor till sig.

Brigaden har en speciell uppgift inom försvaret. Amfibieförmågan – att kunna verka både på land och till havs i skärgårdsområdet – gör förbandet intressant i många avseenden. Dragsvik har också en stark ställning i det nordiska samarbetet, tack vare t.ex. arbetet inom Nordic Battle Group.

Med tanke på brigadens uppgifter, är den ypperligt belägen. Om man ska utbilda kustjägare och trupper med amfibieförmåga ska man kunna öva i skärgårdsområdet. I detta nu har brigaden tillgång till lämpliga övningsområden, och det är upp till de berörda kommunerna att se till att det fortsätter så. För Västnyland är brigaden mycket viktig – den sysselsätter många och bidrar både direkt och indirekt med mycket till regionen. Det handlar om en institution som har goda framtidsutsikter och som vi ska kämpa för.

Också sett ur finlandssvensk synvinkel har brigaden en viktig uppgift att fylla. Det är oerhört viktigt att vi kan ha en helt svenskspråkig garnison i vårt land. Dels är det vår rättighet att kunna avtjäna värnplikten på eget modersmål och dels har brigaden en viktig identitetsskapande betydelse för unga män och kvinnor från hela Svenskfinland.

En hög försvarsvilja är en grundförutsättning för att ett litet land som Finland ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar. Den allmänna värnplikten bidrar till att försvarsviljan är exceptionellt hög i Finland. För finlandssvenskarnas del kan Nylands Brigads betydelse inte överskattas heller i det här avseendet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00