Försvarsvilja

21.03.2011 kl. 13:39
En riksdagsperiod närmar sig sitt slut. På tisdagen klubbades de sista besluten av i plenum; veckan innan avslutades arbetet i utskotten. I mitten av riksdagsperioden behandlade vi den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Gällande landets försvar, var budskapet klart: ”den allmänna värnplikten är försvarets grundpelare”. Värnpliktsarbetsgruppen, ledd av Risto Siilasmaa, konstaterade för sin del att värnplikten är ”det kostnadseffektivaste sättet att producera Finlands försvarsförmåga.”

Hurdant vårt försvar bör vara, beror först och främst på våra försvars- och säkerhetspolitiska målsättningar. I vårt fall är tryggandet av den territoriella integriteten och främjandet av befolkningens säkerhet och välfärd fortfarande huvudmålsättningen. För detta är den allmänna värnplikten den mest ändamålsenliga lösningen. Selektivitet eller frivillighet skulle i sinom tid leda till en yrkesarmé, vilket vi inte har råd med – åtminstone inte en tillräckligt stor för att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga.

Ändå är det klart att försvarsmakten måste reformeras. Mindre årskullar, åldrande utrustning, och ökande kostnader gör att vi inte kan fortsätta som förut. En genomgripande reform står för dörren. Resultatet bör vara nya arbetssätt och bestående inbesparingar. År 2016 förväntas omstruktureringen vara klar, vilket betyder att de stora linjedragningarna borde dras under det närmaste året.

Då helheten ses över, är det föga förvånande att också garnisonernas antal kommer under lupp. Även Nylands Brigad har figurerat i de diskussioner som förts i offentligheten. Det finns ändå många goda argument för en fortsatt verksamhet i Dragsvik. Brigaden uppfyller kraven på kostnadseffektivitet och högtstående utbildning. De finlandssvenska årskullarna är tillräckligt stora för att garantera tillräckligt många nya rekryter, och om utbildningen är tillräckligt bra, lockar den även i fortsättningen finskspråkiga män och kvinnor till sig.

Brigaden har en speciell uppgift inom försvaret. Amfibieförmågan – att kunna verka både på land och till havs i skärgårdsområdet – gör förbandet intressant i många avseenden. Dragsvik har också en stark ställning i det nordiska samarbetet, tack vare t.ex. arbetet inom Nordic Battle Group.

Med tanke på brigadens uppgifter, är den ypperligt belägen. Om man ska utbilda kustjägare och trupper med amfibieförmåga ska man kunna öva i skärgårdsområdet. I detta nu har brigaden tillgång till lämpliga övningsområden, och det är upp till de berörda kommunerna att se till att det fortsätter så. För Västnyland är brigaden mycket viktig – den sysselsätter många och bidrar både direkt och indirekt med mycket till regionen. Det handlar om en institution som har goda framtidsutsikter och som vi ska kämpa för.

Också sett ur finlandssvensk synvinkel har brigaden en viktig uppgift att fylla. Det är oerhört viktigt att vi kan ha en helt svenskspråkig garnison i vårt land. Dels är det vår rättighet att kunna avtjäna värnplikten på eget modersmål och dels har brigaden en viktig identitetsskapande betydelse för unga män och kvinnor från hela Svenskfinland.

En hög försvarsvilja är en grundförutsättning för att ett litet land som Finland ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar. Den allmänna värnplikten bidrar till att försvarsviljan är exceptionellt hög i Finland. För finlandssvenskarnas del kan Nylands Brigads betydelse inte överskattas heller i det här avseendet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30