Parlamentariskt samarbete i Östersjöregionen

06.04.2011 kl. 10:59
- Internationellt samarbete är nödvändigt för att vi skall kunna komma tillrätta med Östersjöregionens utmaningar, säger Christina Gestrin i en färsk intervju.

- Ett gott och framgångsrikt samarbete förutsätter i sin tur att alla länder i regionen kan samarbeta och bidra på en jämbördig basis. Samtidigt vill jag understryka att det internationella samarbete inte är ett ändamål i sig själv. Dess yttersta syfte är att åstadkomma konkreta förändringar och förbättringar i människornas vardag.

Christina har sedan hösten 2008 verkat som president i den parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC). BSPC höll sin första sammankomst i Helsingfors 1991, och omfattar numera ledamöter från samtliga nationella parlament, regionala parlament och parlamentariska organisationer i Östersjöregionen. Det gör organisationen till en unik politisk brygga mellan såväl EU- som icke-EU-länder runt Östersjön. Vid den 20:e Östersjökonferensen, som äger rum i Helsingfors i augusti 2011, kan man alltså fira två decennier av framgångsrikt politiskt samarbete.

I februari 2011 tilldelades Christina Lasse Wiklöfs Östersjöpris som ett erkännande av hennes hängivna arbete för Östersjöns miljö. - Jag är självfallet jätteglad och stolt över denna fina utmärkelse, säger Christina, men jag ser den också som en belöning till hela BSPC för det arbete vi lägger ner på att hantera regionens alla utmaningar.

- Vi parlamentariker har en viktig roll att spela i arbetet med att rädda miljön och främja utvecklingen i Östersjöregionen, menar Christina. Som folkvalda är vi först och främst medborgarnas ögon, öron och röster. Det är vårt ansvar att se till att deras farhågor, förhoppningar och förslag lyfts fram, och vi skall också verka för att hålla dem väl informerade om de diskussioner och överväganden som görs i de politiska processerna. Vi kan alltså medverka till att sprida information, bilda opinion, utöva politiskt tryck på regeringar och beslutsfattare så att planer och program följs av handling och resurser - och vi kan agera vakthundar för att se till att det som utlovats också blir gjort.

BSPC:s årliga konferens, som brukar samla drygt 200 politiker, tjänstemän, experter och företrädare för olika organisationer, mynnar alltid ut i en gemensam resolution, där parlamentarikerna i Östersjöregionen utrycker sina samlade ståndpunkter och politiska rekommendationer till regeringarna i regionen, till CBSS och till EU. - Vi sätter stort värde på det goda och konstruktiva samspel vi har med Östersjöstaternas råd (CBSS), som är ett samarbetsorgan för regeringarna i Östersjöregionen, och jag ser det som gynnsamt för utvecklingen i regionen säger Christina. - När jag på BSPC:s vägnar talade på statsministrarnas toppmöte i CBSS i Vilnius i juni 2010 underströk jag att alla de lovande initiativ och progra som sett dagens ljus under senare år måste förverkligas i praktisk handing och konkreta resultat för regionens invånare.

Miljöfrågorna har alltid haft en framskjuten plats på BSPC:s dagordning. - När man står på en klippa i skärgården och blickar ut över vårt gemensamma hav och både vet och ser att det håller på att kvävas av övergödning, att fiskbeståndet är på upphällningen, att kryssningsfartygen dumpar sitt avloppsvatten orenat rakt ut i havet, att fartygstrafiken blir alltmer intensiv, och att oljetransporterna bara ökar, då inser man att vi måste göra stora och ihållande ansträngningar för att återställa och skydda havsmiljön, betonar Christina.

- Därför har BSPC alltid gett sitt stöd till HELCOM:s handlingsplan för Östersjön, som vi betraktar som ett innovativt, konstruktivt och konkret verktyg för att återställa en god ekologisk balans i Östersjön år 2021, Vi var lite bekymrade i höstas över att det var flera länder i HELCOM som inte tagit fram nationella handlingsplaner, medger Christina, men på HELCOM:s högnivåmöte i Helsingfors i mars fick vi höra att de nu gjort det. - HELCOM kunde också redovisa flera framgånga vad gäller minskningen av utsläpp av kväve och fosfor, vilket naturligtvis är glädjande. Jobbet att rädda östersjön är dock långtifrån klart.

I BSPC använder man sig alltmer av tidsbegränsade och målinriktade politiska arbetsgrupper som kan ställa en viss fråga i skarp belysning och utarbeta gemensamma ställningstaganden och rekommendationer. - Vi har tidigare haft arbetsgrupper om övergödning och om energieffektivitet och klimatförändring, vilka varit verksamma både i den allmänna debatten och i det politiska beslutsfattandet, och jag ser dessa grupper som effektiva komponenter i det politiska maskineriet, tycker Christina.

EU:s östersjöstrategi är ett intressant och viktigt nytillskott i verktygslådan för att hantera Östersjöregionens utmaningar. - Det är bra att EU nu tar ett samlat grepp på Östersjöfrågorna och att man försöker att samordna de resurser man kan mobilisera för detta, säger Christina. - När jag som BSPC:s president hade tillfälle att hålla ett avslutande anförande på EU:s första forum för Östersjöstrategin, vilket samlade över 500 deltagare, lyfte jag upp några synpunkter som vi tycker är viktiga i och för strategins fortsatta utveckling: för det första är det av avgörande betydelse att alla aktörer i regionen, vare sig de tillhör EU eller ej, kan delta i arbetet på lika villkor; för det andra måste strategin kunna ge en klar och tydlig översikt över de ekonomiska resurser som finns för att ta initiativ och driva projekt, inte minst för att använda resurserna mer effektivt och för att de skall kunna utnyttjas av alla aktörer i regionen; för det tredje måste strategin ha hög trovärdighet och gedigen förankring bland medborgarna, vilket man kan uppnå genom bl a en äkta och fördjupad dialog med medborgarorganisationer.

- Det är intressant att notera att det egentligen inte tycks vara någon brist på ekonomiska resurser utan snarare på realistiska, genomförbara projekt, konstaterar Christina. - De projektutvecklingsfond som administreras av Nordiska investeringsbanken och Nordiska miljöfinansieringsbolaget, vilken tillkommit på initiativ av parlamentariker i Östersjöregionen, ser jag som en mycket användbar resurs för att uppmuntra och stödja tillkomsten av projekt och investeringar till gagn för regionens välmående och utveckling.

Det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp på att utveckla de maritima och kustnära näringarna. En bättre samordning mellan olika sektorer kan medverka till ökad sjösäkerhet, lägre miljöbelastning och stärkt kapacitet att förebygga och hantera eventuella olyckor. - Vår arbetsgrupp om integrerad havspolitik har haft och har en omfattande dialog med experter inom sjötransport, sjösäkerhet och hamnväsendet för att få konreta underlag till de politiska rekommendationer som man kommer att lägga fram i augusti, säger Christina.

Miljöproblemen är inte den enda utmaning som Östersjöregionen står inför. I BSPC arbetar man också med en rad andra frågor som är av betydelse för regionens fortsatta utveckling och välmående. Det finns tyvärr fortfarande stora skillnader i ekonomisk bärkraft och social välfärd mellan olika delar av regionen, men till gengäld har den också en enorm potential att skapa gemensam tillväxt och välstånd genom samlade satsningar på näringslivssamarbete, forskning och utveckling, och genom att stärka den gemensamma arbetsmarknaden. Detta förutsätter att man främjar en ökad och gränsöverskridande rörlighet både för näringslivet och arbetskraften. - Det är oerhört viktigt att detta sker parallellt med en utveckling och etablering av gemensamma och rättvisa spelregler när det gäller t ex arbetsmarknads- och konkurrensvillkor, menar Christina. - BSPC har haft en arbetsgrupp som sysslat med dessa frågor och lagt fram en rad konkreta rekommendationer om hur man kan förbättra informationen om arbetsmarknaden, riva gränshinder och stimulera rörlighet utan att åsidosätta grundläggande rättigheter, regler och säkerhet på arbetsmarknaden.

En mycket allvarlig och bekymmersam skamfläck på regionen är den organiserade brottsligheten, i synnerhet den avskyvärda människohandeln för prostitution och tvångsarbete. Regeringar och ansvariga myndigheter måste ta till krafttag för att polis, åklagare, sociala förvaltningar och hjälporganisationer får resurser att bekämpa profitörerna och ta hand om offren. - Den organiserade brottsligheten underminerar samhällets sammanhållning, korrumperar rättsväsendet och administrationen, förvrider marknadens mekanismer och infiltrerar politiken, varnar Christina. Organiserad brottslighet är därför i grund och botten ett hot mot den demokratiska samhällsordningen och måste bekämpas med all kraft. BSPC:s arbetsgrupp om trafficking har engagerat sig hårt i dessa frågor, arrangerat flera hearings med experter från olika områden, och tryckt på regeringarna med framstötar och frågor om vad som görs för att skapa förutsättningar för en framgångsrik bekämpning av den organiserade brottsligheten.

Har då BSPC:s arbete gett några resultat? – Det är klart att politiska rekommendationer inte förverkligas över natten, man jag tycker nog att vi har ett genomslag. När parlamentariker från hela Östersjöregionen går samman och ställer väl underbyggda och förankrade krav på våra regeringar så är det klart att man lyssnar och att det får effekt i den politiska processen. BSPC betraktas som en kompetent och trovärdig spelare i Östersjöregionen, och framförallt, som jag nämnde i början, som en representant för människorna i regionen. På så vis kan vi ge vårt bidrag till att göra Östersjöregionen mer bärkraftig, välmående, attraktiv och säker, avslutar Christina.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50