AktuelltKolumn

Christina Gestrins initiativ i riksdagen 2007-2011

08.04.2011 kl. 11:19

Som medlem i finansutskottet har jag representerat Svenska riksdagsgruppen vid förhandlingsbordet årligen då riksdagens tillägg och ändringar till statsbudgeten fastslås.

Jag har bevakat de motioner Svenska riksdagsgruppens ledamöter inlämnat. Många årligen återkommande brister har på detta sätt kunnat korrigeras under budgetbehandlingen. Nämnas kan bl.a. stödet till skärgårdens förbindelsefartyg, anslag för kultur- och vetenskapsinstituten, rådgivningsanslagen till lantbrukssällskapen, stöd för förnybar energi m.m.

Här följer några andra exempel på andra initiativ jag har tagit under riksdagsperioden:

Social- och hälsovård, familj

- genom budgetmotioner arbetat för anslag för vården av mentalvårdspatienter.
- ställt spörsmål om barn- och ungdomspsykiatrin och om rätten till psykoterapi utan medicinering
- ställt spörsmål om fördelningen av föräldraledighetskostnader vid föräldraledighet
- i lagmotion föreslagit förlängning av föräldraledigheten så att alla barn får vårdas hemma tills de fyllt ett år.
- ställt spörsmål om möjligheten att flytta över uppgiften att utbetala stödet för närståendevårdare till FPA samt krävt bättre villkor för närståendevårdarna.
- i spörsmål krävt strängare påföljder för sexuellt utnyttjande av barn
- i lagmotion och spörsmål föreslagit ändring av namnlagen så att ett mellannamn kan tas i bruk, varmed barnet kan få både mammans och pappans efternamn enligt en nordiskt modell.

Undervisning, kultur och svensk service

- med budgetmotioner och textskrivningar i budgetbetänkandet har jag under många års tid arbetat för att råda bot på den stora bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i södra Finland. Detta arbete har bidragit till att den första svenska grundutbildningen inleds hösten 2011 i samarbete mellan Helsingfors Universitet och Åbo Akademi.
- i skriftligt spörsmål föreslagit förbättrade förutsättningar och högre statsandel för folkhögskolorna
- ställt spörsmål om verksamhetsförutsättningar för hemgrundskola på svenska.

Östersjön

- I budgetmotion, spörsmål och i medlemsinitiativ i Nordiska rådet föreslagit att anslag reserveras för en projektberedningsfond för att snabba på genomförandet av Östersjöns åtgärdsplan. Sverige och Finland har sedermera bidragit till fonden som inrättades och administreras av Nordiska Investeringsbanken och Nefco.
- i budgetmotioner verkat för ökade anslag för regionalt viktiga vatten- och avloppsprojekt.
- i spörsmål kritiserat regeringen för brister i informationen om kraven på avloppsvatten rening på glesbygden.
- lämnat in budgetmotioner om förbättrad oljebekämpningsberedskap. Anslagen har ökat under riksdagsperioden och ett nytt oljebekämpningsfartyg tagit i bruk.

Fiske, landsbygd och jordbruk

- gjort budgetmotion om reduceringsfiske i skärgårdsvikarna i Finska viken och Skärgårdshavet. Våren 2011 är planeringen av verksamheten längs med kusten i full gång då över 1 miljon euro reserverades i statsbudget tack vare motionen.
- fyra år i rad har min budgetmotion om anslag för Finlands Yrkesfiskarförbund godkänts.
- gjort spörsmål om begränsningen av skarvstammen
- i finansutskottet stött tilläggsanslag för bl.a. utvecklandet av användningen av närmat i storkök, lantbruksrådgivningen, finansieringen för hållbart skogsbruk och bioenergi.

Hållbar utveckling

- lämnat in en lagmotion om att förbjuda försäljningen av glödlampor och övergå till energisnåla lågenergilampor. Ett EU-direktiv krävde samma sak ett år senare.
- lämnat in ett spörsmål om att utveckla nätet för insamling av lågenergilamporna. Miljöutskottet skärpte bestämmelserna om detta i samaband med den nya avfallslagen.
- I spörsmål föreslag införande av el-mätare som hjälper till att förhindra el-konsumtionstoppar. Enligt svaret är sådan intelligent teknik på kommande.
- föreslagit anslag för uppgörande av en vindatlas.
- har gjort spörsmål om att förbjuda övergödande fosfor i tvättmedel. En förordning om detta träder i kraft 2013.

Trafik, företagande

- muntligt spörsmål om att införa elektroniska hastighetsskyltar som beaktar vägföret på huvudvägarna.
- föreslagit anslag för förbättringen av Stamväg 51. Vägbygget inleddes äntligen under denna riksdagsperiod.
- budgetmotion om elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan
- budgetmotion om att förlänga stadsbanan till Esbo centrum

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15