Blomqvist: Nylands Brigad är en viktig del av det finländska försvaret

20.04.2011 kl. 14:37
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist är oroad över Sannfinländarnas inställning till Nylands Brigad.

Sannfinländarnas nyinvalde riksdagsledamot, Jussi Niinistö, har uttalat sig om partiets försvarspolitiska åsikter. Till Yles TV-nyheter säger han att partiet inte vill minska på garnisonernas antal, men om någon garnison måste dras in, står Nylands Brigad högst på nedskärningslistan. Enligt Niinistö finns det vare sig militär- eller regionpolitiska grunder för brigadens existens, utan enbart språkpolitiska orsaker.

Detta är ett påstående som Blomqvist inte kan godkänna. Visserligen är brigaden en mycket viktig finlandssvensk institution, som garanterar unga finlandssvenskar rätten att avtjäna värnplikten på svenska, men det stämmer inte att brigaden skulle upprätthållas enbart på språkpolitiska grunder.

– Nylands Brigad är bevisligen ett mycket kostnadseffektivt truppförband. Nivån på utbildningen är hög och brigaden har en klar uppgift inom försvaret. Brigaden är en länk mellan marinen och armén. Utbildningen av kustjägare och trupper med amfibieförmåga kräver tillgång till övningsområden både på land och till havs. Strategiskt sett, är brigaden alltså optimalt belägen. Brigaden har också en viktig roll inom det nordiska försvarssamarbetet. Därtill har den en stor regional betydelse för Västnyland.

– Det är beklagligt att Sannfinländarna som annars säger sig värna om det finska försvaret, ändå är beredda att göra betydande nedskärningar bara för att komma åt det svenska språket. Jussi Niinistö hävdar att Nylands Brigad upprätthålls enbart av språkpolitiska orsaker. Jag skulle snarare säga att Sannfinländarna vill lägga ner brigaden enbart på språkpolitiska grunder, avslutar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15