Svar på Katainens tilläggsfrågor

09.05.2011 kl. 12:00
Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderaren Jyrki Katainens tilläggsfrågor 9.5.2011

1.) I vilken ordning prioriterar ni de åtgärder ni föreslår för att bli av med underskottet i den offentliga ekonomin, och vilka åtgärder understryker ni?

Alla de åtgärder som Svenska riksdagsgruppen framfört i sitt svar den 2 maj 2011 kommer att behövas. Betoningen är följande:

A. att främja hållbar och stabil ekonomisk tillväxt via en hög sysselsättningsgrad och främjande av företagande och genom att dra nytta av nya innovativa framtidsbranscher såsom grön teknologi och den kreativa ekonomin.

B. åtgärder som förlänger den yrkesverksamma tiden

C. en skattepolitik som främjar sysselsättningen

D. budgetutgiftsdisciplin, höjning av vissa skatter, omfördelning av utgifter för att täcka nya utgiftsbehov och vid behov nedskärning av utgifter

E. strukturella reformer

2.) På vilka konkreta sätt är ni redo att förenhetliga kommunstrukturen och förnya servicestrukturen?

Bashälsovården, specialsjukvården och socialväsendet integreras i enlighet med redan fastslagna riktlinjer och vidare åtgärder vidtas i samma riktning. En utgångspunkt för reformerna är att hälsocentralerna är starka och fungerar. Möjligheter att förnya systemet för finansieringen av hälsovården bör även granskas.

Redan genomförda åtgärder evalueras så att bästa praxis tas i allmänt bruk.

Kommunstrukturen kan förenhetligas genom frivillig samgång som bygger på demokratiska beslut och med hjälp av morötter.

3.) Vilka anser ni vara den kommande regeringsperiodens viktigaste utgiftsbehov och deras storleksklass, och är ni redo att finansiera dessa utgifter inom den nuvarande utgiftsramen? Vilken anser ni vara storleksklassen för behovet att rikta om eller spara in på statsutgifterna?

Men nuvarande utgiftsram torde avses den utgiftsram för kommande år som den nya regeringen beslutar om i höstens budgetmangling.

Under kommande regeringsperiod kommer extrasatsningar att behövas i synnerhet inom åldringsvården och -omsorgen, tryggandet av social rättvisa, sysselsättningen särskilt när det gäller unga och personer med utslagningsrisk, infrastrukturen särskilt i fråga om basunderhållet av vägar och bannätet samt marknadsförings- och internationaliseringsstöd för småföretag.

Tilläggsbehovet av utgifter är svårt att uppskatta, eftersom åtgärder som främjar sysselsättning och ekonomisk tillväxt, t.ex. genom att de ökar köpkraften, inte nödvändigtvis orsakar nettoutgifter. Alla reformer ska genomföras inom ramen för det ekonomiska läget. Det ska finnas beredskap att rikta om eller spara in en till två miljarder euro i utgifter.

4.) Vilka är de viktigaste lagstiftningsprojekten under den kommande valperioden?

Lag om äldreomsorg, helhetspaketet för lagstiftning som siktar till att göra studierna snabbare, grundundervisningens timfördelningsreform, reformen av systemet för finansiering av yrkeshögskolorna, de i Satakommitténs arbete återstående förbättringarna av grundtryggheten (bl.a. bättre ställning för närståendevårdare och ensamförsörjare), utveckling av föräldraledighetssystemet, åtgärder som förbättrar handelssjöfartens konkurrenskraft (bl.a. genom att den förnyade tonnagelagstiftningen bringas i kraft), att ensam- och småföretagarnas socialskydd förbättras, att Rundradions serviceuppgift tryggas genom en finansieringsnivå som ger finländarna en offentlig service av nuvarande slag, att arbetet med reformen av Ålands självstyrelsesystem påbörjas, ramlagen för samefrågor samt den redan anhängiga reformen av lagstiftningen om likabehandling. Det finns naturligtvis flera vägande projekt, men dessa är några viktiga exempel.
 

Helsingfors den 9 maj 2011

SFP

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30