Svar på Katainens tilläggsfrågor

09.05.2011 kl. 12:00
Svenska riksdagsgruppens svar på regeringssonderaren Jyrki Katainens tilläggsfrågor 9.5.2011

1.) I vilken ordning prioriterar ni de åtgärder ni föreslår för att bli av med underskottet i den offentliga ekonomin, och vilka åtgärder understryker ni?

Alla de åtgärder som Svenska riksdagsgruppen framfört i sitt svar den 2 maj 2011 kommer att behövas. Betoningen är följande:

A. att främja hållbar och stabil ekonomisk tillväxt via en hög sysselsättningsgrad och främjande av företagande och genom att dra nytta av nya innovativa framtidsbranscher såsom grön teknologi och den kreativa ekonomin.

B. åtgärder som förlänger den yrkesverksamma tiden

C. en skattepolitik som främjar sysselsättningen

D. budgetutgiftsdisciplin, höjning av vissa skatter, omfördelning av utgifter för att täcka nya utgiftsbehov och vid behov nedskärning av utgifter

E. strukturella reformer

2.) På vilka konkreta sätt är ni redo att förenhetliga kommunstrukturen och förnya servicestrukturen?

Bashälsovården, specialsjukvården och socialväsendet integreras i enlighet med redan fastslagna riktlinjer och vidare åtgärder vidtas i samma riktning. En utgångspunkt för reformerna är att hälsocentralerna är starka och fungerar. Möjligheter att förnya systemet för finansieringen av hälsovården bör även granskas.

Redan genomförda åtgärder evalueras så att bästa praxis tas i allmänt bruk.

Kommunstrukturen kan förenhetligas genom frivillig samgång som bygger på demokratiska beslut och med hjälp av morötter.

3.) Vilka anser ni vara den kommande regeringsperiodens viktigaste utgiftsbehov och deras storleksklass, och är ni redo att finansiera dessa utgifter inom den nuvarande utgiftsramen? Vilken anser ni vara storleksklassen för behovet att rikta om eller spara in på statsutgifterna?

Men nuvarande utgiftsram torde avses den utgiftsram för kommande år som den nya regeringen beslutar om i höstens budgetmangling.

Under kommande regeringsperiod kommer extrasatsningar att behövas i synnerhet inom åldringsvården och -omsorgen, tryggandet av social rättvisa, sysselsättningen särskilt när det gäller unga och personer med utslagningsrisk, infrastrukturen särskilt i fråga om basunderhållet av vägar och bannätet samt marknadsförings- och internationaliseringsstöd för småföretag.

Tilläggsbehovet av utgifter är svårt att uppskatta, eftersom åtgärder som främjar sysselsättning och ekonomisk tillväxt, t.ex. genom att de ökar köpkraften, inte nödvändigtvis orsakar nettoutgifter. Alla reformer ska genomföras inom ramen för det ekonomiska läget. Det ska finnas beredskap att rikta om eller spara in en till två miljarder euro i utgifter.

4.) Vilka är de viktigaste lagstiftningsprojekten under den kommande valperioden?

Lag om äldreomsorg, helhetspaketet för lagstiftning som siktar till att göra studierna snabbare, grundundervisningens timfördelningsreform, reformen av systemet för finansiering av yrkeshögskolorna, de i Satakommitténs arbete återstående förbättringarna av grundtryggheten (bl.a. bättre ställning för närståendevårdare och ensamförsörjare), utveckling av föräldraledighetssystemet, åtgärder som förbättrar handelssjöfartens konkurrenskraft (bl.a. genom att den förnyade tonnagelagstiftningen bringas i kraft), att ensam- och småföretagarnas socialskydd förbättras, att Rundradions serviceuppgift tryggas genom en finansieringsnivå som ger finländarna en offentlig service av nuvarande slag, att arbetet med reformen av Ålands självstyrelsesystem påbörjas, ramlagen för samefrågor samt den redan anhängiga reformen av lagstiftningen om likabehandling. Det finns naturligtvis flera vägande projekt, men dessa är några viktiga exempel.
 

Helsingfors den 9 maj 2011

SFP

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00