En ny regerings uppkomst

28.05.2011 kl. 11:10
Efter varje riksdagsval skall det bildas en ny regering. Så också denna gång. Det blir säkert en majoritetsregering, men när och hur är i skrivande stund (fredag förmiddag) omöjligt att säga.

Valresultatet är nämligen sådant att vi inte kan åstadkomma en regeringsbas bestående av enbart valvinnare. Det finns nämligen endast en stor valvinnare, Sannfinländarna, och ett litet parti, SFP, som behöll sina mandat i riksdagen. Alla andra partier förlorade, också oppositionspartierna.

Här finns en av förklaringarna till att regeringsbildningen nu går långsamt. En annan är naturligtvis att de två stora partierna, Samlingspartiet och Socialdemokraterna, den senaste valperioden varit varandras motpoler i riksdagen. Och nu skall de sitta vid samma bord och bygga upp ett nytt slags förtroende.

Dessutom behöver den nya regeringen över 100 riksdagsledamöter bakom sig och det i sin tur betyder att det behövs många partier för att få den majoriteten. Samlingspartiet och Socialdemokraterna har tillsammans 86 platser i riksdagen, därför behövs fler partier. Nu är det sex partier med sammanlagt 126 platser som förhandlar om ett nytt regeringsprogram.

Ytterligare en fråga som påverkar är den ekonomiska situation som vårt land befinner sig i. Det finns helt enkelt inte en massa pengar att dela ut – snarare tvärtom. Den nya regeringen måste stoppa skuldsättningen och det kräver en hel del tuffa beslut. Det är inte lätt, men det är nödvändigt. Givetvis är det också så att en ny regering betyder en ny politik. På alla områden. Under valkampanjen uppmanade jag alla att noga följa med vad de stora partierna säger i debatterna. De kommer nämligen att göra allt för att leva upp till sina vallöften. Givetvis är regeringsprogrammet en kompromiss, men ändå är det bra att förbereda sig på en förändrad politik. För oss finlandssvenskar blir det självklart intressant att läsa vad regeringsprogrammet säger om våra nationalspråk.

Mycket är alltså oklart ännu. Klart är, att på Ständerhuset fortsätter arbetet med regeringsbildning och programskrivning. Det arbetet går framåt och förhoppningsvis har vi så småningom en ny regering. Och ett bra regeringsprogram. I den riktningen jobbar vi.

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15