En ny regerings uppkomst

28.05.2011 kl. 11:10
Efter varje riksdagsval skall det bildas en ny regering. Så också denna gång. Det blir säkert en majoritetsregering, men när och hur är i skrivande stund (fredag förmiddag) omöjligt att säga.

Valresultatet är nämligen sådant att vi inte kan åstadkomma en regeringsbas bestående av enbart valvinnare. Det finns nämligen endast en stor valvinnare, Sannfinländarna, och ett litet parti, SFP, som behöll sina mandat i riksdagen. Alla andra partier förlorade, också oppositionspartierna.

Här finns en av förklaringarna till att regeringsbildningen nu går långsamt. En annan är naturligtvis att de två stora partierna, Samlingspartiet och Socialdemokraterna, den senaste valperioden varit varandras motpoler i riksdagen. Och nu skall de sitta vid samma bord och bygga upp ett nytt slags förtroende.

Dessutom behöver den nya regeringen över 100 riksdagsledamöter bakom sig och det i sin tur betyder att det behövs många partier för att få den majoriteten. Samlingspartiet och Socialdemokraterna har tillsammans 86 platser i riksdagen, därför behövs fler partier. Nu är det sex partier med sammanlagt 126 platser som förhandlar om ett nytt regeringsprogram.

Ytterligare en fråga som påverkar är den ekonomiska situation som vårt land befinner sig i. Det finns helt enkelt inte en massa pengar att dela ut – snarare tvärtom. Den nya regeringen måste stoppa skuldsättningen och det kräver en hel del tuffa beslut. Det är inte lätt, men det är nödvändigt. Givetvis är det också så att en ny regering betyder en ny politik. På alla områden. Under valkampanjen uppmanade jag alla att noga följa med vad de stora partierna säger i debatterna. De kommer nämligen att göra allt för att leva upp till sina vallöften. Givetvis är regeringsprogrammet en kompromiss, men ändå är det bra att förbereda sig på en förändrad politik. För oss finlandssvenskar blir det självklart intressant att läsa vad regeringsprogrammet säger om våra nationalspråk.

Mycket är alltså oklart ännu. Klart är, att på Ständerhuset fortsätter arbetet med regeringsbildning och programskrivning. Det arbetet går framåt och förhoppningsvis har vi så småningom en ny regering. Och ett bra regeringsprogram. I den riktningen jobbar vi.

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15