Christina Gestrin öppnade den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen

29.08.2011 kl. 10:19
Redogörelse av Christina Gestrin, ordförande i Baltic Sea Parliamentary Conference, vid den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen, Helsingfors, 28-30 augusti 2011.

Det är 20 år sedan den första parlamentariska Östersjökonferensen hölls just här i Helsingfors.  Sedan dess har det skett en remarkabel utveckling i Regionen. Den största och mest hoppingivande förändringen är att det som förr var en region laddad med potentiella konflikter och sönderdelad av höga barriärer, nu har utvecklats till en region av fred, demokrati och samarbete.

Demokratin kan inte tas för given. De avskyvärda terrordåden i Norge 22 juli var ett försök att rasera demokratins grundvalar och att kväva samhällets öppenhet. Det norska folkets beundransvärda och respektingivande respons på angreppet bekräftar att sådana hot och angrepp bäst förebyggs och hanteras genom att stärka demokratin och bredda delaktigheten i samhället. Politikernas ansvar för att så sker är väldigt stort.

Samtidigt som globaliseringsprocessen tagit stor kliv framåt har också regionen knutits allt tätare samman under de gångna 20 åren. Det politiska samarbetet inom en rad områden har stärkts och fått tydligare fokus. Det ekonomiska utbytet ökar, handeln växer och de gemensamma satsningarna inom t ex forskning och utbildning tilltar. Detta är positiva framsteg på vägen mot en mer sammanhållen närings- och samhällsgeografisk region. Men det är en process som inte sköter sig själv, och vägen framåt är varken rak eller hinderfri.

Fortfarande kvarstår många allvarliga miljöproblem i Östersjöregionen. Övergödningen är tyvärr ett bekymmer som vi inte ännu bemästrat, och som fortfarande utgör en reell risk för en kollaps av Östersjöns ekosystem.

Östersjökommissionens (HELCOM) handlingsplan för att återskapa en god miljö i Östersjön till år 2021 är det bästa verktyget vi har. HELCOM har redovisat vissa framgångar med minskade utsläpp, vilket är positivt. Men om regeringarna nu inte påskyndar planeringen av konkreta pro-jekt och finansieringsplaner, så finns det en risk för att tidtabellen inte håller. Det skulle vara ett stort bakslag för Östersjöns miljö och för alla 90 miljoner invånare som bor här.

Avloppsvattenreningen i Ryssland och Polen har byggts ut under de se-naste tio åren. Särskilt stora framsteg har gjorts i St Petersburg. Posi-tivt är också att Kaliningrad nu äntligen får ett modernt avloppsvattenreningsverk. Men fortfarande är det många mindre städer vid den ryska kusten som har ineffektiv rening och förfallna avloppsvattennät. Därför är det så viktigt att den positiva aktivitet som funnits i Ryssland under de senaste åren, får en stark politisk uppbackning också i fortsättning-en. 

Oljetransporterna på Östersjön ökar starkt. Det innebär risker för sammanstötningar och oljeutsläpp. Det är angeläget att länderna satsar på att bygga ut ett gemensamt system för övervakning och trafikledning till havs, och samtidigt investerar i oljebekämpningsberedskap. Beträffande fartygstrafikens miljöpåverkan vill jag också påminna om att Östersjöländerna nu snabbt måste förbättra hamnarnas mottag-ningsfaciliteter för avloppsvatten, för att IMO:s totalförbud mot dump-ning av avloppsvatten till Östersjön ska träda i kraft.

Den pågående katastrofen vid kärnkraftverken i Japan är en stark påminnelse om kärnkraftens risker. I Östersjöregionen finns många kärnreaktorer och den radioaktiva strålningen vid en eventuell olycka känner inte till landsgränser.  Regeringarna måste därför ta ansvar för att extremt stränga villkor för strålsäkerheten tillämpas för både aktiva och urbruktagna kärnreaktorer. Det är emellertid också viktigt att vi i den här situationen tar tillvara de möjligheter som öppnats för att utveckla förnyelsebara energikällor, energieffektivitet och gröna teknologier.

Tyvärr är skillnaderna i ekonomisk bärkraft och social välfärd mellan olika delar av regionen fortfarande stora. Men det finns också en enorm potential att skapa gemensam tillväxt och välstånd genom samlade satsningar på näringslivssamarbete, infrastruktur, forskning och utveckling, och genom att stärka den gemensamma arbetsmarknaden. En ökad rörlighet i regionen kräver gemensamma och rättvisa spelregler både för arbetskraft och företag.

En stor skamfläck är den organiserade brottsligheten, i synnerhet den motbjudande människohandeln för prostitution och tvångsarbete. Regeringar och ansvariga myndigheter måste ta till krafttag för att polis, åklagare, sociala förvaltningar och hjälporganisationer får resurser att bekämpa profitörerna och ta hand om offren.

Det är viktigt att de planer och program som redan finns för att hantera Östersjöregionens utmaningar, kan omsättas i praktisk handling. BSPC har etablerat närmare kontakter med flera aktiva Östersjöaktörer. HELCOM spelar en central roll. Den Nordliga Dimensionens partnerskap inom olika sektorer – miljö, hälsa, logistik och kultur – är viktiga verktyg för att utveckla konkreta strategier och åtgärder. Projektet Baltic Sea Labour Network har tagit viktiga initiativ kring arbetskraftens rörlighet, konkurrensvillkor för företag, samt arbetsmarknadens spel-regler. EU:s Östersjöstrategi är ett redskap för en mångsidig utveckling av Östersjöregionen och för att stärka regionens internationella konkurrenskraft. För strategins fortsatta utveckling måste alla aktörer i regionen, vare sig de tillhör EU eller ej, få delta i arbetet på lika villkor. Vi stöder alla dessa olika initiativ och manar regeringarna att säkra till-räckliga och långsiktiga resurser för deras verksamheter.

Vi har nu flera olika kanaler och former för kommunikation och samar-bete med vår systerorganisation Östersjörådet (CBSS). Vi var inbjudna till CBSS 16:e ministermöte i Oslo i somras, och fick då bl a tillfälle att föra fram synpunkter på samarbetet i Östersjöregionen. Vi noterade med glädje utrikesminister Støres utsaga att regeringarnas samarbete behöver aktivt stöd från regionens parlamentariker, vilket vi självfallet gärna ställer upp med.  Vi strävar efter att samordna våra prioriteringar med CBSS och deltar i varandras möten.

Vi har aktivt medverkat i EU:s Forum om Östersjöstrategin, i den andra parlamentariska konferensen om den Nordliga dimensionen, i en rundabordsdiskussion om kärnkraft i Murmansk, och i European Maritime Day. Detta är bara några få exempel, men de visar dels att vi har något att bidra med, dels att vi får värdefulla inspel från andra aktörer i regionen.

Jag vill särskilt omnämna det gemensamma mötet i Gdansk i maj mellan de maritima arbetsgrupperna i CBSS, BSSSC och BSPC. Det kan ses som en efterföljansvärd modell även för andra organisationer när det gäller att öka informationsutbytet och stärka samordningen mellan aktörer i Östersjöregionen

BSPC:s temporära arbetsgrupper har visat sig vara verkligt viktiga och produktiva instrument i vårt arbete. De har utarbetat skarpa och konkreta politiska rekommendationer och ställningstaganden som vi kan använda i vår politiska gärning på hemmaplan. Det föreligger ett för-slag om att etablera en ny arbetsgrupp nu när de två nuvarande på denna konferens slutredovisar sina rekommendationer. Jag vill redan nu tacka arbetsgrupperna och deras ordföranden för ett väl genomfört arbete.

Som avgående ordförande för BSPC vill jag avsluta med tre synpunkter och önskningar: Jag önskar och vill att regeringarna ger ett starkt stöd till HELCOM:s Handlingsplan och dess implementering. Sämre ekon-miska tider får inte tas till ursäkt för att sätta stopp för eller uppskjuta processen. HELCOM:s handlingsplan är Östersjöns räddningsplan.

Jag önskar och vill att Östersjöregionen kan utvecklas som en förebild för resten av världen när det gäller satsningar på förnybar energi och energieffektiva lösningar, som gradvis kan ersätta de konventionella energiformerna kärnkraft och fossila bränslen. Det finns en stor potential för att ta till vara och stärka kunskapen och utveckla smarta och hållbara energilösningar i Östersjöregionen. Samtidigt kan vi skapa många nya arbetsplatser och stärka regionens konkurrenskraft. Detta är själva kärnan i begreppet grön tillväxt.

Jag önskar och vill att vi skall fortsätta värna om demokrati, trygghet och tolerans i Östersjöregionen. Den civila säkerheten måste stärkas och all slags kriminalitet motarbetas. Medborgarsamhället måste få ha en given plats i våra samhällen. Vi parlamentariker måste fortsätta arbeta för jämlikhet, jämställdhet och för att alla människor ska respekteras oberoende av nationalitet, språk och kulturellt ursprung.

Jag är i grunden optimist, men realisten i mig säger att man aldrig skall ta något för givet. För att önskningar ska uppfyllas krävs det framförallt en stark vilja och ett målmedvetet arbete, tålamod och envishet. Det finns många goda krafter i regionen som drar i rätt riktning, bland enskilda människor, frivilligorganisationer, organisationer och myndigheter. Det ska vi ta vara på. Inom BSPC finns en positiv och framåt-strävande, kreativ anda. Vi har tydliga målsättningar för vårt arbete, som kommer att fortsätta långt in i framtiden.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00