Christina Gestrin öppnade den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen

29.08.2011 kl. 10:19
Redogörelse av Christina Gestrin, ordförande i Baltic Sea Parliamentary Conference, vid den 20:e Parlamentariska Östersjökonferensen, Helsingfors, 28-30 augusti 2011.

Det är 20 år sedan den första parlamentariska Östersjökonferensen hölls just här i Helsingfors.  Sedan dess har det skett en remarkabel utveckling i Regionen. Den största och mest hoppingivande förändringen är att det som förr var en region laddad med potentiella konflikter och sönderdelad av höga barriärer, nu har utvecklats till en region av fred, demokrati och samarbete.

Demokratin kan inte tas för given. De avskyvärda terrordåden i Norge 22 juli var ett försök att rasera demokratins grundvalar och att kväva samhällets öppenhet. Det norska folkets beundransvärda och respektingivande respons på angreppet bekräftar att sådana hot och angrepp bäst förebyggs och hanteras genom att stärka demokratin och bredda delaktigheten i samhället. Politikernas ansvar för att så sker är väldigt stort.

Samtidigt som globaliseringsprocessen tagit stor kliv framåt har också regionen knutits allt tätare samman under de gångna 20 åren. Det politiska samarbetet inom en rad områden har stärkts och fått tydligare fokus. Det ekonomiska utbytet ökar, handeln växer och de gemensamma satsningarna inom t ex forskning och utbildning tilltar. Detta är positiva framsteg på vägen mot en mer sammanhållen närings- och samhällsgeografisk region. Men det är en process som inte sköter sig själv, och vägen framåt är varken rak eller hinderfri.

Fortfarande kvarstår många allvarliga miljöproblem i Östersjöregionen. Övergödningen är tyvärr ett bekymmer som vi inte ännu bemästrat, och som fortfarande utgör en reell risk för en kollaps av Östersjöns ekosystem.

Östersjökommissionens (HELCOM) handlingsplan för att återskapa en god miljö i Östersjön till år 2021 är det bästa verktyget vi har. HELCOM har redovisat vissa framgångar med minskade utsläpp, vilket är positivt. Men om regeringarna nu inte påskyndar planeringen av konkreta pro-jekt och finansieringsplaner, så finns det en risk för att tidtabellen inte håller. Det skulle vara ett stort bakslag för Östersjöns miljö och för alla 90 miljoner invånare som bor här.

Avloppsvattenreningen i Ryssland och Polen har byggts ut under de se-naste tio åren. Särskilt stora framsteg har gjorts i St Petersburg. Posi-tivt är också att Kaliningrad nu äntligen får ett modernt avloppsvattenreningsverk. Men fortfarande är det många mindre städer vid den ryska kusten som har ineffektiv rening och förfallna avloppsvattennät. Därför är det så viktigt att den positiva aktivitet som funnits i Ryssland under de senaste åren, får en stark politisk uppbackning också i fortsättning-en. 

Oljetransporterna på Östersjön ökar starkt. Det innebär risker för sammanstötningar och oljeutsläpp. Det är angeläget att länderna satsar på att bygga ut ett gemensamt system för övervakning och trafikledning till havs, och samtidigt investerar i oljebekämpningsberedskap. Beträffande fartygstrafikens miljöpåverkan vill jag också påminna om att Östersjöländerna nu snabbt måste förbättra hamnarnas mottag-ningsfaciliteter för avloppsvatten, för att IMO:s totalförbud mot dump-ning av avloppsvatten till Östersjön ska träda i kraft.

Den pågående katastrofen vid kärnkraftverken i Japan är en stark påminnelse om kärnkraftens risker. I Östersjöregionen finns många kärnreaktorer och den radioaktiva strålningen vid en eventuell olycka känner inte till landsgränser.  Regeringarna måste därför ta ansvar för att extremt stränga villkor för strålsäkerheten tillämpas för både aktiva och urbruktagna kärnreaktorer. Det är emellertid också viktigt att vi i den här situationen tar tillvara de möjligheter som öppnats för att utveckla förnyelsebara energikällor, energieffektivitet och gröna teknologier.

Tyvärr är skillnaderna i ekonomisk bärkraft och social välfärd mellan olika delar av regionen fortfarande stora. Men det finns också en enorm potential att skapa gemensam tillväxt och välstånd genom samlade satsningar på näringslivssamarbete, infrastruktur, forskning och utveckling, och genom att stärka den gemensamma arbetsmarknaden. En ökad rörlighet i regionen kräver gemensamma och rättvisa spelregler både för arbetskraft och företag.

En stor skamfläck är den organiserade brottsligheten, i synnerhet den motbjudande människohandeln för prostitution och tvångsarbete. Regeringar och ansvariga myndigheter måste ta till krafttag för att polis, åklagare, sociala förvaltningar och hjälporganisationer får resurser att bekämpa profitörerna och ta hand om offren.

Det är viktigt att de planer och program som redan finns för att hantera Östersjöregionens utmaningar, kan omsättas i praktisk handling. BSPC har etablerat närmare kontakter med flera aktiva Östersjöaktörer. HELCOM spelar en central roll. Den Nordliga Dimensionens partnerskap inom olika sektorer – miljö, hälsa, logistik och kultur – är viktiga verktyg för att utveckla konkreta strategier och åtgärder. Projektet Baltic Sea Labour Network har tagit viktiga initiativ kring arbetskraftens rörlighet, konkurrensvillkor för företag, samt arbetsmarknadens spel-regler. EU:s Östersjöstrategi är ett redskap för en mångsidig utveckling av Östersjöregionen och för att stärka regionens internationella konkurrenskraft. För strategins fortsatta utveckling måste alla aktörer i regionen, vare sig de tillhör EU eller ej, få delta i arbetet på lika villkor. Vi stöder alla dessa olika initiativ och manar regeringarna att säkra till-räckliga och långsiktiga resurser för deras verksamheter.

Vi har nu flera olika kanaler och former för kommunikation och samar-bete med vår systerorganisation Östersjörådet (CBSS). Vi var inbjudna till CBSS 16:e ministermöte i Oslo i somras, och fick då bl a tillfälle att föra fram synpunkter på samarbetet i Östersjöregionen. Vi noterade med glädje utrikesminister Støres utsaga att regeringarnas samarbete behöver aktivt stöd från regionens parlamentariker, vilket vi självfallet gärna ställer upp med.  Vi strävar efter att samordna våra prioriteringar med CBSS och deltar i varandras möten.

Vi har aktivt medverkat i EU:s Forum om Östersjöstrategin, i den andra parlamentariska konferensen om den Nordliga dimensionen, i en rundabordsdiskussion om kärnkraft i Murmansk, och i European Maritime Day. Detta är bara några få exempel, men de visar dels att vi har något att bidra med, dels att vi får värdefulla inspel från andra aktörer i regionen.

Jag vill särskilt omnämna det gemensamma mötet i Gdansk i maj mellan de maritima arbetsgrupperna i CBSS, BSSSC och BSPC. Det kan ses som en efterföljansvärd modell även för andra organisationer när det gäller att öka informationsutbytet och stärka samordningen mellan aktörer i Östersjöregionen

BSPC:s temporära arbetsgrupper har visat sig vara verkligt viktiga och produktiva instrument i vårt arbete. De har utarbetat skarpa och konkreta politiska rekommendationer och ställningstaganden som vi kan använda i vår politiska gärning på hemmaplan. Det föreligger ett för-slag om att etablera en ny arbetsgrupp nu när de två nuvarande på denna konferens slutredovisar sina rekommendationer. Jag vill redan nu tacka arbetsgrupperna och deras ordföranden för ett väl genomfört arbete.

Som avgående ordförande för BSPC vill jag avsluta med tre synpunkter och önskningar: Jag önskar och vill att regeringarna ger ett starkt stöd till HELCOM:s Handlingsplan och dess implementering. Sämre ekon-miska tider får inte tas till ursäkt för att sätta stopp för eller uppskjuta processen. HELCOM:s handlingsplan är Östersjöns räddningsplan.

Jag önskar och vill att Östersjöregionen kan utvecklas som en förebild för resten av världen när det gäller satsningar på förnybar energi och energieffektiva lösningar, som gradvis kan ersätta de konventionella energiformerna kärnkraft och fossila bränslen. Det finns en stor potential för att ta till vara och stärka kunskapen och utveckla smarta och hållbara energilösningar i Östersjöregionen. Samtidigt kan vi skapa många nya arbetsplatser och stärka regionens konkurrenskraft. Detta är själva kärnan i begreppet grön tillväxt.

Jag önskar och vill att vi skall fortsätta värna om demokrati, trygghet och tolerans i Östersjöregionen. Den civila säkerheten måste stärkas och all slags kriminalitet motarbetas. Medborgarsamhället måste få ha en given plats i våra samhällen. Vi parlamentariker måste fortsätta arbeta för jämlikhet, jämställdhet och för att alla människor ska respekteras oberoende av nationalitet, språk och kulturellt ursprung.

Jag är i grunden optimist, men realisten i mig säger att man aldrig skall ta något för givet. För att önskningar ska uppfyllas krävs det framförallt en stark vilja och ett målmedvetet arbete, tålamod och envishet. Det finns många goda krafter i regionen som drar i rätt riktning, bland enskilda människor, frivilligorganisationer, organisationer och myndigheter. Det ska vi ta vara på. Inom BSPC finns en positiv och framåt-strävande, kreativ anda. Vi har tydliga målsättningar för vårt arbete, som kommer att fortsätta långt in i framtiden.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15