Uttalande från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte på Åland 1.9

01.09.2011 kl. 12:54
Finlands EU-politik bör enligt Svenska riksdagsgruppen vara ansvarsfull och trygga vårt anseende och vår förhandlingsposition. Finlands krav på säkerheter för sin medverkan i ett andra stödpaket till Grekland måste därför skötas så att alla de länder som bidrar behandlas lika.

 

En situation då Grekland hamnar i en akut likviditetskris försämrar stabiliteten i hela euroområdet. Detta drabbar inte minst ekonomin, sysselsättningen och budgetpolitiken i mindre medlemsländer såsom Finland. För att återställa förtroendet inom euroområdet måste de gemensamt överenskomna spelreglerna för valutasamarbetet bli striktare och efterlevas.

Svenska riksdagsgruppen anser att en stram finanspolitik krävs då nästa års statsbudget görs upp. Det övergripande målet måste vara att minska statens upplåning, så att kommande generationer inte straffas för att vi lever över våra tillgångar. Varje anslag och särskilt varje utgiftsökning måste strängt behovsprövas. Vid behov bör nedskärningar och skatteåtstramningar tidigareläggas.

Samtidigt måste det finnas förnuft i stramheten. Tilläggsanslag och åtgärder som är avsedda att öka statens intäkter ska inte senareläggas, utan tvärtom prioriteras högt. Ett typexempel är bekämpningen av den svarta ekonomin. De medel justitieministeriet äskar för fler åklagare och domare inbringar flerfalt i ökade skatteintäkter.

Hushållsavdragets väl dokumenterade dämpande effekter på den svarta ekonomin och sysselsättningen måste beaktas då avdragets storlek och tillämpningsområde prövas.

Ett exempel på kortsiktig stramhet är att skära ned sådana lantbruksstöd som skulle innebära att vi går miste om EU-stödpengar.  Vi ska inte fatta beslut som försämrar jordbrukarnas inkomstnivå och därmed hotar den inhemska livsmedelsproduktionen.

Regeringen bör leva upp till regeringsprogrammets löfte om ett långsiktigt handlingsprogram för de båda nationalspråken och ett åtgärdsprogram för den pågående riksdagsperioden. Därför måste arbetet inledas redan nästa år med hjälp av de 100 000 euro som justitieministeriet föreslår.

Det samma gäller löftena om att utveckla samordningen av Ålandsfrågorna i statsrådet. Kontakterna mellan riket och Åland bör under alla förhållanden tryggas på svenska.

Samernas nya kulturcentrum bör garanteras anslag för verksamheten. Gruppen vill också slå vakt om sametingets resurser som hotar att drabbas av oskäligt stora nedskärningar.

Svenska riksdagsgruppen håller fast vid höjningen av bastryggheten redan nästa år. Gruppen sätter stor tilltro till skrivningen i regeringsprogrammet om att pensionärsorganisationerna bör sitta med vid de bord där kommande arbetspensioner utarbetas.

Den föreslagna nedskärningstakten inom försvaret är utmanande för den framtida försvarsförmågan. Regeringens sparbeslut borde vidareberedas separat inom försvarsförvaltningen och inte bara i en statsbudget. Svenska riksdagsgruppen anser därför att de föreslagna nedskärningarna bör verkställas såsom regeringsprogrammet förutsätter per år 2015, men med respekt för försvarsförvaltningens behov av intern anpassning.

Då statsandelarna till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet minskas, bör vi undvika en sådan chockeffekt som kan tvinga kommunerna att göra oöverlagda nedskärningar eller plötsligt höja sina skatteuttag. En stegvis nedtrappning av statsandelarna ökar möjligheterna till mer övervägda kompenserande åtgärder i kommunerna.

Svenska riksdagsgruppen värnar om gymnasiernas språkliga autonomi då gymnasienätet ses över. De svenska gymnasierna bör sinsemellan bilda nätverk och administrativa helheter.

Miljöanslagen för Östersjön bör i enlighet med regeringsprogrammet tryggas. Närområdessamarbetet får inte heller skäras ned så att det drabbar strålsäkerheten och reningen av avloppsvatten.

Svenska riksdagsgruppen arbetar för att även Åland ska omfattas av vindkraftens inmatningstariff.

Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringens mål att säkerställa en jämn anslagsutveckling för biståndet, för att uppnå nivån 0,7 procent av BNI.

De regioner som nu drabbas av uppsägningar och permitteringar inom skogssektorn måste få stöd till omställning och nysatsningar.

Svenska riksdagsgruppen kräver att verkställigheten av den nya integrationslagen, som träder i kraft 1.9, garanteras tillräckliga resurser.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00