Uttalande från Svenska riksdagsgruppens sommarmöte på Åland 1.9

01.09.2011 kl. 12:54
Finlands EU-politik bör enligt Svenska riksdagsgruppen vara ansvarsfull och trygga vårt anseende och vår förhandlingsposition. Finlands krav på säkerheter för sin medverkan i ett andra stödpaket till Grekland måste därför skötas så att alla de länder som bidrar behandlas lika.

 

En situation då Grekland hamnar i en akut likviditetskris försämrar stabiliteten i hela euroområdet. Detta drabbar inte minst ekonomin, sysselsättningen och budgetpolitiken i mindre medlemsländer såsom Finland. För att återställa förtroendet inom euroområdet måste de gemensamt överenskomna spelreglerna för valutasamarbetet bli striktare och efterlevas.

Svenska riksdagsgruppen anser att en stram finanspolitik krävs då nästa års statsbudget görs upp. Det övergripande målet måste vara att minska statens upplåning, så att kommande generationer inte straffas för att vi lever över våra tillgångar. Varje anslag och särskilt varje utgiftsökning måste strängt behovsprövas. Vid behov bör nedskärningar och skatteåtstramningar tidigareläggas.

Samtidigt måste det finnas förnuft i stramheten. Tilläggsanslag och åtgärder som är avsedda att öka statens intäkter ska inte senareläggas, utan tvärtom prioriteras högt. Ett typexempel är bekämpningen av den svarta ekonomin. De medel justitieministeriet äskar för fler åklagare och domare inbringar flerfalt i ökade skatteintäkter.

Hushållsavdragets väl dokumenterade dämpande effekter på den svarta ekonomin och sysselsättningen måste beaktas då avdragets storlek och tillämpningsområde prövas.

Ett exempel på kortsiktig stramhet är att skära ned sådana lantbruksstöd som skulle innebära att vi går miste om EU-stödpengar.  Vi ska inte fatta beslut som försämrar jordbrukarnas inkomstnivå och därmed hotar den inhemska livsmedelsproduktionen.

Regeringen bör leva upp till regeringsprogrammets löfte om ett långsiktigt handlingsprogram för de båda nationalspråken och ett åtgärdsprogram för den pågående riksdagsperioden. Därför måste arbetet inledas redan nästa år med hjälp av de 100 000 euro som justitieministeriet föreslår.

Det samma gäller löftena om att utveckla samordningen av Ålandsfrågorna i statsrådet. Kontakterna mellan riket och Åland bör under alla förhållanden tryggas på svenska.

Samernas nya kulturcentrum bör garanteras anslag för verksamheten. Gruppen vill också slå vakt om sametingets resurser som hotar att drabbas av oskäligt stora nedskärningar.

Svenska riksdagsgruppen håller fast vid höjningen av bastryggheten redan nästa år. Gruppen sätter stor tilltro till skrivningen i regeringsprogrammet om att pensionärsorganisationerna bör sitta med vid de bord där kommande arbetspensioner utarbetas.

Den föreslagna nedskärningstakten inom försvaret är utmanande för den framtida försvarsförmågan. Regeringens sparbeslut borde vidareberedas separat inom försvarsförvaltningen och inte bara i en statsbudget. Svenska riksdagsgruppen anser därför att de föreslagna nedskärningarna bör verkställas såsom regeringsprogrammet förutsätter per år 2015, men med respekt för försvarsförvaltningens behov av intern anpassning.

Då statsandelarna till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet minskas, bör vi undvika en sådan chockeffekt som kan tvinga kommunerna att göra oöverlagda nedskärningar eller plötsligt höja sina skatteuttag. En stegvis nedtrappning av statsandelarna ökar möjligheterna till mer övervägda kompenserande åtgärder i kommunerna.

Svenska riksdagsgruppen värnar om gymnasiernas språkliga autonomi då gymnasienätet ses över. De svenska gymnasierna bör sinsemellan bilda nätverk och administrativa helheter.

Miljöanslagen för Östersjön bör i enlighet med regeringsprogrammet tryggas. Närområdessamarbetet får inte heller skäras ned så att det drabbar strålsäkerheten och reningen av avloppsvatten.

Svenska riksdagsgruppen arbetar för att även Åland ska omfattas av vindkraftens inmatningstariff.

Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringens mål att säkerställa en jämn anslagsutveckling för biståndet, för att uppnå nivån 0,7 procent av BNI.

De regioner som nu drabbas av uppsägningar och permitteringar inom skogssektorn måste få stöd till omställning och nysatsningar.

Svenska riksdagsgruppen kräver att verkställigheten av den nya integrationslagen, som träder i kraft 1.9, garanteras tillräckliga resurser.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15