Makt över vår mat

03.09.2011 kl. 14:22
Råvarupriserna på livsmedel är väldigt låga i Finland. Priserna på t.ex. svinkött och spannmål är klart lägre i vårt land än på de flesta håll i övriga Europa. Men ändå är maten dyr. Inom EU betalar endast danskar och irländare mera för sin mat. I år förväntas livsmedelspriserna stiga med ungefär fem procent. De senaste åren har priset på mat stigit snabbare än de övriga konsumentpriserna. Å andra sidan är det skäl att notera att i relation till inkomsterna har maten blivit billigare.

Den kanske största orsaken till de höga matutgifterna i vårt land, är att vi i Finland är "den slutna livsmedelsmarknadens enda utpost i Europa." Det konstaterar Seppo Konttinen i sin bok Suomalainen ruokalasku som gavs ut i förra veckan. Faktum är att dagligvaruhandeln i Finland domineras av två handelskedjor med var sin bokstav i början. Man kan med rätta tala om ett duopol. Tillsammans svarar dessa två kedjor för nästan 80 % av detaljhandeln. Då du går omkring bland din matbutiks rader av hyllor, väljer du förvisso själv vad du sätter ner i korgen, men dina möjligheter att påverka utbudet är minst sagt begränsade. Något förenklat, bestäms både utbudet och priset på maten i vårt land väldigt långt av dessa två kedjor. 
Prisbildningen inom livsmedelskedjan är höljd i dunkel, eftersom de pris som industrin och handeln kommer överens om sinsemellan sällan når ut till offentligheten. Klart är i alla fall att handelns andel av det slutliga priset ökat sedan vi blev medlemmar i EU. Handeln är i en maktposition eftersom de kan spela ut företagen inom livsmedelsindustrin mot varandra. Eller hota med import utifrån. Pressen på industrin förflyttas i sin tur över på primärproducenterna, som under motsvarande tid fått se sin andel av slutpriset reduceras mer och mer.
 
Enligt en studie gjord av Pellervo har handelns andel av slutpriset ökat med en tredjedel under de senaste åtta åren. Med sina i medeltal 52 % av slutpriset är handeln i Finland ”bäst i test” i Västeuropa. T.ex. uppskattade MTK ifjol att producenterna i medeltal fick 3,4 %, industrin 40,9 % och handeln 44,2 % av priset för ett hålbröd. Momsens andel var 11,5 %.

Prisbildningen inom livsmedelskedjan är snedvriden. Jordbruket dras med stora lönsamhetsproblem, och den bästa, och antagligen enda, lösningen skulle vara att producenterna fick en större, eller bättre sagt, en rättvis, andel av matens slutpris. Det är därför positiva nyheter att Konkurrensverket som bäst håller på att göra en utredning om hur konkurrensen inom handeln med livsmedel fungerar. Vi får hoppas att utredningen väcker debatt och leder till förändringar, för den nuvarande situationen är ohållbar.

Konsumenternas intresse för maten – dess ursprung, näringsinnehåll och miljöpåverkan – ökat alltmer. Det är en mycket glädjande trend. Konsumenternas intresse visar att de bryr sig om hela livsmedelskedjan, både produktionen och framställningen av maten är viktiga för dem. Den kommande matmarknaden i Fiskars är ett exempel på det intresse som finns just nu. Förhoppningsvis lockar evenemanget till sig många besökare. Att äta handlar om mer än att få i sig rätt mängd kalorier; mat och måltider berör allt från hälsa och välmående till ekonomi och kultur.

Kolumn i Västra Nyland 03.09.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00