EU:s ekonomiska styrning stärks - Finland bör rätta till underskottet

15.09.2011 kl. 11:59
Sedan förra hösten har EU-beslutsfattarna förhandlat om en skärpt lagstiftning för eurosamarbetet och övervakningen av medlemsstaternas ekonomi. Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle lagstiftningspaketet stå klart redan i juni men på grund av medlemsstaters ovilja att godkänna Europaparlamentets krav på mera automatik i beslutsfattandet nåddes ingen lösning före semestrarna.

- Nu har dock ett samförstånd hittats, vilket betyder att lagstiftningspaketet kan godkännas i slutet av september månad, säger Carl Haglund som varit en av parlamentets huvudförhandlare och föredragande i processen.

- Parlamentet fick sin vilja igenom och lagstiftningen skrivs nu så att det blir svårt för länder som misskött sina statsfinanser att undgå sanktioner, konstaterar Haglund.

Enligt Europaparlamentet behövs det mera automatik i beslutsfattande för att undvika det som skedde 2003 då Frankrike, Tyskland och Grekland hade för stora underskott i ekonomin. EU-kommissionen ville då agera men de stora länderna satte stopp för kommissionens planer.

- Det här ska inte kunna vara möjligt i framtiden. De stora ländernas agerande banade i tiden väg för den enorma knipa som Grekland nu befinner sig i, säger Haglund.

Med lagstiftningspaketet kommer den ekonomiska styrningen att skärpas så att det finns bättre verktyg för att se till att medlemsländer tar tag i ekonomiska problem i tid. De sex förslagen är en viktig del av de åtgärder som vidtas för att stabilisera det ekonomiska läget i Europa. Europaparlamentet ska rösta igenom paketet under sin plenarsession den 26-29 september 2011.

Den finska statsekonomin på ohållbar grund

Igår, samma dag som man nådde enighet om euroområdets ekonomiska spelregler, presenterade regeringen sin statsbudget för 2012.

- Finlands statsfinanser är allt annat än i balans då man lånar 7,1 miljarder nästa år. Den här utvecklingen är ohållbar också ljuset av de gemensamma spelreglerna på EU-planet. Spelregler som Finland i europeiska sammanhang har krävt att skall efterlevas noggrant, säger Haglund.

- Speciellt då tillväxten ser ut att avta borde regeringen ha reviderat sin ekonomiska politik och minskat underskottet betydligt mera nästa år, anser Haglund.

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15