Förändringens vindar

03.10.2011 kl. 10:59
Förändringens vindar fortsätter att blåsa över kommunerna i vårt land – och just nu känns det kanske mest som en oväntad orkan som ingen vet varifrån den kom eller vart den är på väg. Tecken i skyn, och inte bara det, utan tydliga linjedragningar från olika politiska håll, har det ändå funnits rätt länge. Redan under den förra riksdagsperioden kunde man ana att för en regering där basen utgörs av samlingspartiet och socialdemokraterna skulle den pågående KSSR-processen inte vara nog.

Kommunreformen kan antagligen sägas vara den mest omvälvande förändring som regeringen förbundit sig till. Ur ett finlandssvenskt perspektiv, är det mycket viktigt att det redan i regeringsprogrammet konstaterades att områdens särdrag, så som långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden, ska beaktas. Möjligheten att få service på sitt modersmål ska också tryggas. Dessa skrivingar utgör en trygghetsfaktor som vi inte ska underskatta, men de betyder ändå inte att de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inte skulle beröras av reformen.

Då reformen nu startar, är det viktigt att kommunerna själva funderar på hurdana lösningar de vill ha. Alternativet att motsätta sig allting i väntan på att stormen ska bedarra, är knappast det rätta; stormen kommer inte att försvinna eller åtminstone inte dra förbi utan att den medfört förändringar. Regeringen med minister Virkkunen i spetsen har varit tydliga i sina budskap, nu senast i samband med interpellationsdebatten i riksdagen den här veckan.

I samband med reformen, där kommunerna blir färre och större, bör vi fundera på hur vi ska kunna utveckla närdemokratin. Endast ett samhälle där man känner sig delaktig, engagerar och motiverar. Styrkan i små kommuner ligger i en stark känsla av gemenskap och en klar identitet. Alla känner alla, alla drar åt samma håll, och talkoandan är hög. Det här är en resurs som vi måste slå vakt om i reformarbetet så att den inte går förlorad i samband med kommunsammanslagningar.

Ett sätt att skapa en starkare närdemokrati kunde vara använda sig av stadsdels-, kommundels- eller byaråd. Ungdomsfullmäktige kunde också få en större roll. Ett annat alternativ kunde vara att dela in kommunerna i så kallade valkretsar, vilket har gjorts i vissa kommuner i Sverige. På så sätt skulle alla delar av den nya kommunen ha sin representation tryggad i fullmäktige. 

Det är en svår – och beklaglig – situation som uppstått då en del kommuner som agerat i enlighet med KSSR, nu finner att förhållningsreglerna har ändrats. T.ex. för både Ingås och Hangös del kommer den nya strukturlagen antagligen att betyda att man på nytt måste se över sina strategier. Å andra sidan, om vi tänker på Sjundeå, kan det hända att kommunreformen medför nya alternativ, och att resultatet i folkomröstningen (om det följs) gav kommunen den respit man behöver.

Ett av de viktigaste målen med kommunreformen är att kunna garantera grundläggande service åt alla medborgare, oberoende av vilken kommun de råkar vara bosatta i. För att reformen ska kunna ske konstruktivt, bör regeringen lyssna på de kommunala beslutsfattarna och kommuninvånarna. Det bästa slutresultatet uppnås om kommunerna själva är proaktiva. På det sättet kan vi skapa starka kommuner som kan erbjuda sina invånare tjänster av hög kvalitet, som kan driva en aktiv näringspolitik och som kan svara på de utmaningar vi har att vänta i framtiden.

Kolumn i Västra Nyland 1.10.2011

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00