Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner 2012

17.10.2011 kl. 15:08
Krigsveteraner, bistånd, miljö, väg- och järnvägsbyggen, integration och mentalvård är några exempel på ändamål som Svenska riksdagsgruppens medlemmar lämnat in budgetmotioner om inför den fortsatta riksdagsbehandlingen av nästa års budgetförslag. Sammanlagt handlar det om 46 motioner.

Gruppordförande Mikaela Nylander äskar två miljoner för rehabiliteringen av krigsveteraner och tre för basväghållningen. Hon motionerar också om telefonrådgivning angående våld i närförhållanden, högre anslag till arbetet mot våld mot kvinnor och för mentalvård. Vidare vill hon ha två miljoner för grundförbättring av Lovisa-Lahtis-järnvägen, en miljon för Borgå skärgårdsväg och en mindre summa för asfaltering av vägen Labby-Hindersby.

 

Första vice ordförande Ulla-Maj Wideroos vill möjliggöra sjukförsäkringsersättning för vaccin och höja anslaget för rehabilitering av krigsinvaliders makor och änkor.

 

Andre vice ordförande Thomas Blomqvist äskar 20 miljoner för basväghållningen och lika mycket för förbättring av riksväg 25 Hangö-Mäntsälä. Också han vill ha anslag för tre namngivna vägprojekt i Nyland. Han önskar också öka anslaget för landsbygdsrådgivning och ett mindre anslag för iståndsättning av byggnader vid Strömfors bruk.

 

Christina Gestrin yrkar på högre anslag för miljövårdsarbeten, för reduceringsfiske, för vattenförsörjning och skyddet mot översvämningar samt för Finlands Yrkesfiskarförbund. Fyra miljoner föreslår hon för psykiatriska tjänster för barn och ungdom och 100.000 euro till Folktinget.

 

Astrid Thors äskar sammanlagt cirka 3,5 miljoner, men föreslår samtidigt nedskärningar för det dubbla, sju miljoner. Hon vill finansiera programmet för att minska våld mot kvinnor med 1,6 miljoner och öka anslagen för integration med närmare en miljon. Finlands kulturinstitut i utlandet föreslås få närmare en halv miljon. Thors vill också ge pengar till organisationer typ marthorna som ger utsatta familjer råd om huslig ekonomi, och öka kvinnoförbundens statsanslag. Minskade anslag föreslår hon för det social- och hälsopolitiska utvecklingsprogrammet och för förvaltningens skyddade nätförbindelser.

 

Mats Nylund har det största antalet motioner, 12. Mest pengar vill han reservera för trafiksäkerhetsförbättring av stamväg 63 mellan Evijärvi och Kaustby, och för bankorsningen i Bennäs och elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen. Vid sidan av några andra vägprojekt i Österbotten vill han också främja vattenförsörjningsprojektet i Jakobstad, Pedersöre och Kronoby, kartläggningen av sura sulfatjordar och forskningen kring växthusnäringen. Han vill också öka statsanslaget för 4 H, anslaget för byaverksamhet och anslaget för mer frukt och grönsaker i skolmaten.

 

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér står för det största enskilda äskandet, 21 miljoner i tillägg till biståndsanslagen. Hon vill också anslå fem miljoner för att trygga Finnfunds verksamhet.

 

Lars Erik Gästgivars är sparsam, och har inlämnat bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på 300.000 euro till Världsnaturarvet Kvarken.

 

Som en av regeringsgrupperna har Svenska riksdagsgruppen reell möjlighet att få en del av dessa motioner beaktade i budgetbehandlingen. Övriga motioner fungerar som påminnelser om angelägna ändamål som i fortsättningen borde beviljas ökade budgetanslag. De sittande ministrarna lämnar av tradition inte in budgetmotioner.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00