Mikaela Nylander: Fråga om politisk vilja, inte lagstiftning

02.12.2011 kl. 12:08
Svenska folkpartiets utbildningspolitiska delegation har på sitt möte på torsdagen godkänt ett linjepapper om partiets syn på möjligheterna att utveckla svenskundervisningen inom ramen för nuvarande lagstiftning för att kunna ta tillvara det intresse som nu finns för det svenska språket.
SFP påminner om att den svenska skolan, från dagvård till högskola, har en kulturbärande och identitetsskapande roll som är central för en levande svenskhet och tvåspråkighet i vårt land.

- Med beaktande av alla de möjligheter nuvarande lagstiftning ger är diskussionen om ”tvåspråkiga” skolor svår att greppa eftersom ingen kunnat definiera vad som avses med en sådan ny skolform, påpekar riksdagsledamot Mikaela Nylander.

SFP vill i debatten lyfta fram alla de möjligheter nuvarande lagstiftning ger finskspråkiga elever att lära sig svenska. Partiet poängterar att språkbad, språkskolor och tidigareläggning av språkundervisningen genast kan tas i bruk. Framför allt språkbadsundervisningen, som nu enbart erbjuds i 11 tvåspråkiga kommuner, bör utvecklas.

- Vi anser också att det borde utarbetas konkreta handlingsprogram speciellt i tvåspråkiga kommuner för att öka samarbetet mellan finsk- och svenskspråkiga daghem och skolor via elevutbyte och vänklasser, säger Nylander.

- Om den politiska viljan finns kan man tidigarelägga svenskundervisningen genom att erbjuda svenska som så kallat långt språk för samtliga barn. För de barn som önskar mera intensiv undervisning i svenska är språkbad den snabbaste vägen att lära sig svenska. Även andra möjligheter så som regelrätta språkskolor är fullt möjliga enligt nuvarande lagstiftning, poängterar Nylander. Det handlar om politisk vilja då resurserna fördelas.

Utbildningspolitiska delegationens linjepapper finns på här.

SFP

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00