Väståboland och Kimitoön fick fortsatt full skärgårdsstatus

15.12.2011 kl. 13:15

Statsrådet godkände på torsdagen en förordning i vilken man definierar kommunernas skärgårdsstatus. Bland de åtta kommer som får fullständig skärgårdsstatus återfinns Kimitoön, Väståboland och Gustavs.

- Det är ett bra beslut för hela Åboland och för Kimitoön särskilt viktigt eftersom kommunens skärgårdsstatus alltså kvarstår också efter att den nya Lövöbron mellan Dragsfjärd och Kasnäs byggdes. Trots att bron minskade befolkningsandelen utan fast vägförbindelse lät sig närings- och arbetsministeriet övertygas om Kimitoöns faktiska förhållanden, säger åboländska riksdagsledamoten, minister Stefan Wallin. Skärgårdsstatusen är viktig eftersom den utgör grunden för utbetalande av förhöjda statsandelar till kommunerna.

- Skärgårdstillägget för samtliga landets skärgårdskommuner uppgår till sammanlagt 16,8 miljoner euro i år. Det är viktiga pengar, som är avsedda för att utveckla skärgårdskommunerna, säger Wallin.

Statsrådet slog också fast listan över de kommundelar som berättigar till skärgårdstillägg. De är bland andra Nystad (även Pyhämaa, Lepäinen och Kittamaa), Nådendal (även Airismaa, Lemsjöholm, Livonsaari, ön Otava, och Teersaari), Salo (även Angelniemi, Angelansaari, Storö och Kolsjö), S:t Karins (även Harvaluoto), Tövsala (även Aasamaa, Leikluoto, Kahiluoto, Kaitainen, Kuusisto, Kuustenmaa, Lehtinen, Mussalo och Naurisluoto).

Också i Österbotten välkomnas beslutet

Också i Österbotten välkomnas statsrådets beslut. Malax kommun fortsätter som den enda skärgårdskommunen i Österbotten. Ungefär en tiondel av kommunens invånare bor på ön Bergö.

- Att vi nu fick besked om fortsatt skärgårdsstatus är en efterlängtäntad bekräftelse. Tack vare beslutet har vi allt bättre möjligheter att satsa på en mera jämlik service åt våra kommuninvånare. Bland annat har positiva principbeslut nyligen gjorts om äldreboendet och skolans renovering på Bergö, säger Malax fullmäktigeordförande Mikko Ollikainen.

Av de österbottniska kommunerna får Larsmo, Vörå, Korsholm och Närpes statsstöd för sina skärgårdsdelar.

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15