Blomqvist ställde spörsmål om reformen av arbets- och näringsbyråerna

20.12.2011 kl. 17:19
I ett spörsmål till regeringen lyfter riksdagsledamot Thomas Blomqvist (sfp) upp den omstrukturering av de nyländska arbets- och näringsbyråerna som är att vänta. Reformen har sin grund i riktlinjer som Arbets- och näringsministeriet dragit upp gällande utvecklingen av arbets- och näringsbyråerna i landet. I praktiken torde omorganiseringen innebära att utbudet av tjänster koncentreras allt mer till webben, medan antalet byråer minskar. Blomqvist bad därför att få höra hur regeringen ämnar se till att den faktiska tillgången till service inte minskar i samband med reformen.

-     Målet med omstruktureringen är att kunna trygga en service av fortsatt hög kvalitet. Men eftersom förändringen väntas bli genomgripande, är det viktigt att man noga följer med hur reformen lyckas.

I sitt spörsmål frågar Blomqvist också efter den ansvarige ministerns syn på de lokala kontorens betydelse, även efter reformen. För tillfället finns det åtta självständiga arbets- och näringsbyråer i Nyland, och allt som allt 23 verksamhetsställen om man räknar med de lokala kontoren. Som exempel kan nämnas att Östra Nylands arbets- och näringsbyrå även har verksamhet i Sibbo och Lovisa, medan Raseborgs arbets- och näringsbyrå i tillägg till kontoret i Karis också har en servicepunkt i Hangö. 

Nylands NTM-central tar som bäst fram ett förslag för hur verksamheten kommer att organiseras i framtiden, men redan nu är det klart att NTM-centralen föreslår att det bara skulle finnas en enda, administrativ arbets- och näringsbyrå i hela landskapet.

-     Antalet kontor är i sig kanske inte avgörande, men däremot är det väldigt viktigt att kvaliteten på och tillgången till tjänster inte försämras. Det är viktigt att man noggrant överväger hur den här målsättningen bäst kan uppnås.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00